NC kommenterar PISA 2025: Läskris, skärmpandemi eller något mer komplext?

Den 8 september 2026 presenterade Skolverket sin rapport över PISA 2025. I rapporten framgår att svenska elever har försämrat sina resultat i läsförståelse och matematik sedan Pisa 2022, och presterar nu på samma nivå som OECD-genomsnittet i de tre ämnesområdena naturvetenskap, läsförståelse och matematik. De svenska resultaten följer samma trend som i övriga OECD-länder där det framför allt är resultat i läsförståelse och matematik som har sjunkit.

Fortsatta skillnader mellan elevgrupper

Drygt 23 procent av de svenska eleverna som deltog i Pisa 2025 hade utländsk bakgrund – alltså närmare en fjärdedel av 15-åringarna. Det är alarmerande att tydliga skillnader mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund kvarstår sedan tidigare mätningar, liksom skillnader mellan elever med gynnsamma respektive mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Enligt Skolverkets rapport är svenska elever med utländsk bakgrund överrepresenterade på lägre prestationsnivåer medan elever med svensk bakgrund oftare befinner sig på de högre prestationsnivåerna.

I Skolverkets rapport diskuteras resultaten mot bakgrund av att svenska elever med utländsk bakgrund i större utsträckning kommer från hem med en mindre fördelaktig socioekonomisk bakgrund. Men varken OECD eller Skolverkets rapport ger några förklaringar till de stora skillnaderna som ändå kvarstår när hänsyn till socioekonomisk bakgrund tagits.

Viktigt med adekvata analyser och relevanta satsningar

Debatten om svenska elevers läsförmåga har under senare år präglats av olika förklaringsmodeller. Efter PIRLS 2021 populariserades begreppet ”läskris” av dåvarande skolminister Lotta Edholm, och i anslutning till PISA 2025 har utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson lyft fram en ”skärmpandemi” som en förklaring till de sjunkande resultaten.

Att gå från att tala om en 'läskris' till att förklara utvecklingen med en 'skärmpandemi' riskerar att förenkla bilden. NC har i flera kommentarer och texter kritiserat förenklade förklaringar av svenska elevers läsförståelse och kunskapsresultat, och därmed också förenklade resonemang kring vad som behöver förbättras i svenska skolor. Vi har särskilt pekat på risker med analyser som sker utan koppling till skolors praktiska verklighet och utan vetenskaplig förankring i forskning om andraspråksutveckling och andraspråksdidaktik.

Läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv

I PISA 2025 når drygt 30 procent av eleverna inte upp till den grundläggande nivån i läsförståelse (nivå 2). Redan på denna nivå krävs dock mer än teknisk läsförmåga. För att kunna identifiera huvudbudskap, dra slutsatser och förstå samband behövs ett brett ordförråd och en välutvecklad språkförståelse.

För elever som läser på sitt andraspråk är avkodningsförmåga en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för god läsförståelse. Forskning visar att utvecklingen av ordförråd och språkförståelse är avgörande. Elever med svenska som andraspråk behöver därför en långsiktig och systematisk undervisning som utvecklar både grundläggande och mer avancerade kunskaper i svenska. Detta kan inte ersättas av punktvisa stödinsatser. Här krävs undervisning i svenska som andraspråk av lärare med gedigna kunskaper om andraspråksutveckling och andraspråksdidaktik.

Enkla lösningar fungerar inte på komplexa problem

Enligt OECD:s analyser kan ingen enskild faktor förklara den generella nedgången. Varje land uppmanas därför att vidare analysera den nationella utvecklingen för att identifiera samverkande möjliga orsaker på elev-, skol- och samhällsnivå. Vi menar att en viktig del i den analysen bör vara om elever med svenska som andraspråk verkligen får den undervisning som de har behov av och rätt till.

Att vi lever i en tid i snabb förändring, med nya läs- och kommunikationsvanor får givetvis konsekvenser för skolan, liksom som rektorers och lärares förutsättningar påverkar olika elevgruppers möjligheter till den språk- och kunskapsutveckling som skolan idag kräver.

Åtskilliga rapporter och utredningar pekar entydigt på brister på flera nivåer i styrkedjan som drabbar elever med svenska som andraspråk. NC har återkommande påmint om att lärande på ett andraspråk behöver vara ett givet innehåll i hela landets lärarutbildningar och att ämnet svenska som andraspråk behöver erbjudas inom grundlärarprogrammen. Vi har även argumenterat för att de många åtgärder som Skolverket föreslår i sin översyn av svenskämnena sätts i verket så att ämnet kan fungera i enlighet med regleringar och styrdokument. Trots detta har mycket litet gjorts, vilket skulle kunna vara en av förklaringarna till tappet i PISA-resultaten i läsförståelse.

Vad krävs nu?

Vi vill betona att komplexa problem i en komplex nutid inte kan hanteras genom snabba och enkla lösningar. Svensk skola behöver en inriktning där lärare och rektorer har både tid, förutsättningar och mandat att tillsammans med kollegor forma en undervisning som de ser att eleverna behöver.

NC menar att:

• God läsförståelse är beroende av ett starkt ordförråd och språkförståelse – det förutsätter att elever med svenska som andraspråk möter en andraspråksutvecklande undervisning av lärare med kunskaper i andraspråksdidaktik.

• Lärare behöver kunna undervisa i mindre grupper. Rektorer måste få bättre förutsättningar att kunna organisera undervisningen utifrån elevernas behov både ur ett allmänt läsutvecklingsperspektiv och ett andraspråksperspektiv. Rektorer behöver därför antingen ha egen kunskap eller nära samarbete med lärare som har djup kompetens i dessa perspektiv.

• Skolor behöver förutsättningar för att erbjuda en kvalitativ, organiserad undervisning i ämnet svenska som andraspråk, där nybörjarundervisning såväl som undervisning för elever som kommit långt i sin andraspråksutveckling ryms.

• Man bör underlätta för huvudmän att erbjuda lärare som är behöriga att undervisa i svenska att läsa in behörighet i ämnet svenska som andraspråk.

Läs mer

Här finns fler kommentarer från NC, rapporter från olika aktörer och forskning i ett urval för den som vill läsa mer.

Tidigare kommentarer från Nationellt centrum för svenska som andraspråk

NC kommenterar resultaten i PISA 2022

NC kommenterar de ökade skillnaderna i läsförmåga enligt PIRLS 2021

Läskrisen behöver ett andraspråksperspektiv

Fler kommentarer från Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Rapporter och utredningar kring ämnet svenska som andraspråk:

Skolverket (2022) Uppdrag om bred översyn av svenskämnena

Skolinspektionen (2020) Svenska som andraspråk i årskurs 7–9

SOU 2025:9 På språklig grund. Betänkande av Utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen

Forskning i ett urval

Cummins, J. (2023). Right to read implies opportunity to read: A contribution to the ongoing dialogue concerning the Ontario human rights commission right to read report. Journal of Teaching and Learning, 17(1), 129-144.

Duek, S., Lindholm, A. & Ljung Egeland, B. (2022). Läsundervisning i en språkligt heterogen lågstadieklass. Utbildning och Lärande / Education and Learning, (16:1, 51–67).

Hedman, C., & Fisher, L. (2025). Critical multilingual language awareness among migrant students: Cultivating curiosity and a linguistics of participation. Journal of Language, Identity & Education, 24(1), 87–102.

Hedman, C., & Magnusson, U. (2021). Researching the complexities of the school subject Swedish as a Second Language: A Linguistic Ethnographic project in four schools. Languages, 6(4), 1–16.

Jalali-Moghadam, N., & Hedman, C. (2016). Special education teachers’ narratives on literacy support for bilingual students with dyslexia in Swedish compulsory schools. Nordic Journal of Literacy Research, 2, 1–18.

Verhoeven, L. (2017). Learning to read in a second language. I: Cain, Compton & Parrila, R. K. Theories of reading development, 215-234.