Mer om medeltida myntorter

De äldsta svenska mynten präglades i Sigtuna under Olof Skötkonung 994-1022 och Anund Jakob 1022-1050. Vid utgrävningar i Sigtuna har man hittat rester av det hus, där mynttillverkningen skedde under en del av denna period. Huset var ett enkelt trähus och har rekonstruerats på plats.

Vid 1100-talets slut skedde myntningen på tre platser, en i vardera av de tre mynträkningsområden som då fanns. I Sigtuna skedde myntningen efter svealändsk mynträkning (192 penningar på en mark). I Lödöse skedde myntningen efter götaländsk mynträkning (384 penningar på 1 mark). På Gotland (gotländsk mynträkning med 288 penningar på 1 mark) är det under denna tid osäkert var myntningen ägde rum, men det är inte osannolikt att den redan nu var förlagd till Visby.

I Svealand fortsatte myntningen i Sigtuna för att senast efter några decennier flytta till Uppsala (Östra Aros). I Nyköping finns en myntning belagd, inledningsvis under namnet (Södra) Aros. I Götaland fortsatte myntningen i Lödöse under hela perioden. Vad gäller myntningen på Gotland är det fortfarande osäkert om tillverkningen var förlagd till Visby eller någon annan ort.

Under denna period var antalet myntorter som störst. Förutom de åtta orter som nämns i Magnus Ladulås testamente 1285 skedde myntning även i Kalmar och Lödöse under en del av perioden. Det stora antalet orter berodde sannolikt på behovet av tillgång på nya mynt när en gammal mynttyp togs ur cirkulation i samband med myntindragningar i beskattningssyfte.

Efter att systemet med myntindragningar upphört vid mitten av 1300-talet minskade behovet av ett större antal myntorter. Av de sex myntorter som var aktiva i början av perioden försvann två, Kalmar och Lödöse efterhand under perioden.

Vid slutet av medeltiden var bara tre myntorter aktiva, varav de på fastlandet båda låg i Mälarområdet. Brist på mynt i södra Sverige gjorde att en stor del av de mynt som fanns i omlopp där var importerade. De försök som vid 1400-talets mitt hade gjorts att starta myntning i södra Sverige blev inte bestående.