Här får patienter gå i terapi hos blivande psykologer

– Så här kan det se ut under en behandling mot hundrädsla, att hunden får lägga sig ner i den bortre änden av rummet, vid ytterdörren, och patienten får vara i andra änden tillsammans med sin terapeut, säger Anna Mautner, lärare i kognitiv beteendeterapi och mottagningspsykolog vid Psykologiska kliniken som hör till Psykologiska institutionen.

Hennes kollega Per Carlbring har just lett in sin vårdhund Ludde, en golden retriever, som snällt lagt sig ner vid den bortre dörren i samtalsrummet. Runt magen på Ludde sitter en färgglad väst med texten ”Hund i arbete”.

– När man arbetar med någon som har hundfobi handlar det om ett stegvis närmande till hunden, utifrån vad patienten tycker är läskigast, det brukar vara effektivt, säger Per Carlbring, som är professor vid Psykologiska institutionen och specialist i klinisk psykologi.

– Först får patienten vara i samma rum som hunden, en kort stund och på avstånd, vi brukar sätta en klocka på ringning, på fem minuter ungefär. Vid nästa steg kan det vara lite kortare tid, tre minuter, och så småningom kan patienten våga sitta intill hunden och kanske klappa den, så här, visar Per Carlbring och ger sedan Ludde lite hundgodis som belöning.

Specialrum för behandling av fobier

Rummet är specialbyggt, ett så kallat exponeringsrum, som används för patienter med olika fobier där behandlingsmetoden bygger på att i individuell takt konfronteras med de objekt man är rädd för.

– Här finns två dörrar, en som leder till korridoren inomhus och en dörr som leder direkt ut, så att vi kan föra in en hund, en låda med spindlar eller en orm direkt utifrån till rummet, säger Anna Mautner.

För studenter som läser psykologprogrammet vid universitetet ingår det att ha terapisamtal med patienter mot slutet av utbildningen.  

– De väljer inriktning, antingen psykodynamisk terapi eller kognitiv beteendeterapi och får träffa patienter, säger Anna Mautner och förklarar att just behandlingen mot fobier är något som ingår i början för de studenter som läser kognitiv beteendeterapi.

Terapisamtal efterlängtat moment i utbildningen

Varje termin genomför omkring 100 studenter behandlingar med patienter och behandlingarna erbjuds kostnadsfritt för allmänheten.

– Att få inleda sin praktiska del av utbildningen och ha terapisamtal är ett efterlängtat moment och studenterna sköter det väldigt bra, säger Aina Lindgren som är klinikchef för kliniken som hör till Psykologiska institutionen.

Hon visar runt i de nya lokalerna i Albano som institutionen flyttade till i början av hösten 2021 och berättar att verksamheten med att ta emot patienter har funnits sedan 1980-talet.

– Vi fungerar som en vanlig mottagning där studenternas behov av utbildning och patienternas behov av terapi kan mötas, men vi har inte ett vanligt sjukvårdsuppdrag, studenterna har legitimerade handledare som är ansvariga för behandlingen och som stöttar hela vägen.

Kliniken har en särskild ingång för besökare och här finns ett nyinrett väntrum med gröna växter, en lång korridor med tio samtalsrum och en annan korridor med handledarrum. Bland samtalsrummen finns specialrummet för behandling av fobier och ett rum där det går att ha videoterapi på distans. Dessutom finns ett datorrum där studenterna kan arbeta med sina journaler, och olika utrymmen för handledare.  

– Så här på förmiddagen kan det vara lugnt här, men på eftermiddagarna brukar det vara fullbokat, säger Aina Lindgren.

Hon rättar till några av de nyupphängda gardinerna i samtalsrummen, det mesta av inredningen är på plats nu.

– Vi har varit noga med att det ska vara stor integritet för patienterna, och att man ska kunna ha sina samtal i fred utan insyn, säger hon.  

Nya lokalerna ett lyft för verksamheten

Flytten till Albano har inneburit ett lyft för hela verksamheten, menar Aina Lindgren.

– Vi är nu en integrerad del av institutionen, tidigare var vi utspridda på fyra hus och mottagningen var trångbodd. Sen har vi nära till alla forskare och studenter, vilket är bra.

En tanke med de nya lokalerna har varit att knyta forskningen närmare klinikens verksamhet.

– Äntligen är det som det ska vara, att det finns ett nära band mellan kliniken och forskningen, säger Jan Bergström som är universitetslektor i klinisk psykologi och föreståndare för centrumbildningen Stockholms universitets psykologiska klinik.

Han berättar att den tidigare mottagningsverksamheten integrerades i en ny centrumbildning 2015 efter ett rektorsbeslut och att den nya organisationen därigenom fick ett tydligare och bredare uppdrag.

– Vi ville skapa en attraktiv miljö för klinisk forskning och nu med de nya lokalerna finns det ännu större möjlighet till det. Här finns en mycket bra infrastruktur för patientflöden och för datainsamling som underlättar för forskning, säger Jan Bergström.

I utbildningssyfte spelas alla samtal in på video i ett slutet system – efter godkännande från patienten. Endast studenter och handledare som är involverade i behandlingen har åtkomst till inspelningarna som sker i ett behörighetsstyrt säkert system.

Ökad konkurrens från digitala vårdgivare

Anna Mautner, som ansvarar för rekryteringen av patienter till KBT-inriktningen, har märkt en ökad konkurrens från digitala vårdgivare den senaste tiden och inför nästa termin har det varit svårt att hitta patienter.

– Samtidigt vet vi att det finns ett enormt behov av psykologisk behandling för ångest och depression. Vi vet också att många vårdinrättningar inte kan ge psykoterapier i den mängd eller omfattning som behövs samt att vissa specifika problem som fobier inte alls behandlas i den offentliga vården. Här fyller Psykologiska kliniken en viktig lucka i hälso- och sjukvården, säger hon.

– Vi vill nå patienter med stort lidande som inte har råd att betala för terapi, i första hand vill vi nå ut till allmänheten. För många som har fobier är det ett stort hinder i vardagen och här kan vi göra en samhällsinsats.

De som vill gå i terapi får skicka in en ansökan via klinikens webb, där de godkänner de villkor som gäller. Kliniken går sedan igenom ansökningarna och stämmer av att patientens behov går att matcha.

– Ibland får vi hänvisa någon till akuten i stället, eller till en annan vårdmottagning. Hos oss finns heller ingen psykiatrisk behandling, till exempel vad gäller medicin.

Det görs också intervjuer med alla patienter inför behandlingen.

– Det är mycket arbete för varje patient och vi är angelägna om att de stannar hela behandlingstiden. Det kostar mycket om vi tappar någon och det är en risk för studenterna som behöver sin examen. Det är en noggrann process och vi är angelägna om att det blir bra, säger Anna Mautner.

Du som ansöker om terapi ska vara från 16 år. Intresseanmälan görs på klinikens webb.

Mer information om Psykologiska kliniken

Känner du någon som är intresserad av att gå i kostnadsfri utbildningsterapi?

Här gör du en intresseanmälan

Läs mer och se film om Psykologiska kliniken:

VR-teknik behandlar ångest och starka rädslor

Not: Artikeln publicerades ursprungligen i november 2021 på Stockholms universitets Medarbetarwebb.