"Flera vägar till roliga havsjobb"
Vad är en ROV? Vem vet vad man ska göra med oljeskadade djur om det blir ett stort oljeutsläpp? Hur kan man upptäcka ubåtar med sonar? För att ta reda på det gav sig över 300 gymnasieelever i slang med marina geovetare, marinbiologer, oceanografer och andra på yrkesmässan om havet.

Maria Damberg och Ingrid Eronn, studievägledare från Institutionen för naturgeografi respektive Meteorologiska institutionen berättar om vad man kan göra med en marin utbildning vid Stockholms universitet. Foto: Michaela Lundell
För tredje året i rad arrangerade Stockholms universitet, tillsammans med Skansen, SLU och Stockholm vatten och avfall "yrkesmässan om havet" på Baltic Sea Science Center den 19 mars. Evenemanget har snabbt blivit populärt och eleverna på plats var mycket nöjda.
– Lärorikt och kul! säger en tjej i ett gäng på väg nerför trappan mellan filmsalen och akvariehallen. Jag känner mig mycket mindre stressad nu kring utbildning och jobb.
– Ja, det är jättebra att få prata med så många människor och märka att det inte alltid är som man tror. Det finns flera vägar till roliga jobb beroende på vem man är som person, säger en annan.
Matte och fysik
Det är högt tryck nere vid Studietorget i akvariehallen, där studievägledare från flera av Stockholms universitets naturvetenskapliga institutioner med marina utbildningar tar emot eleverna.
En av dem är Ingrid Eronn från Meteorologiska institutionen, som bland annat erbjuder ett kandidatprogram i meteorologi, oceanografi och klimatfysik.
– Är man intresserad av havet och vill göra skillnad, då kan jag rekommendera att läsa hos oss. Vi har starkt klimat- och miljöfokus. Men väder är inte bara vackra moln. För att förstå klimatet måste man veta hur atmosfären och havet fungerar rent fysiskt. Man behöver gilla matte och fysik!

Försvarsmakten var en av de arbetsgivare som visade upp sig på yrkemässan om havet. De behöver bland annat meteorologer och oceanografer. Foto: Michaela Lundell
Framtida arbetsgivare
Några av de framtida arbetsgivare som finns för oceanografer är också representerade på mässan, som SMHI och Försvarsmakten. Här finns även alumner från Stockholms universitet som läst geovetenskap och biogeovetenskap och som numera arbetar som marin- respektive hydrogeolog på SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). Inne i labbet högst upp i Baltic Sea Science Center får eleverna höra när de berättar om sin väg till att jobba med havet och med grundvatten.
I en annan del av utställningarna berättar forskarna Richard Gyllencreutz och Martin Jakobsson från Institutionen för geologiska vetenskaper om marin geovetenskap, ett ämne som de flesta eleverna inte har hört talas om. AI känner de däremot till och Martin berättar att det numera används vid utforskandet av havsbottnen.
– Vi kan säga till ChatGTP: gå och leta efter det här på botten. Det händer väldigt mycket nu, det är en spännande tid!

Martin Jakobsson och Richard Gyllencreutz berättar om vad man kan göra med marin geovetenskap. Foto: Michaela Lundell
– Vet ni hur många procent av era studenter som får jobb? frågar en i publiken.
– Jag vet ingen som inte får jobb, svarar Richard.
De tidigare studenterna finns vid Sjöfartsverket, SGU och andra myndigheter, vid stora konsultbolag och andra företag.
Sedan tre år tillbaka finns ett särskilt kandidatprogram i marin geovetenskap.
– Det är en väldigt bred och rolig utbildning som leder till en massa olika typer av jobb, säger Richard Gyllencreutz, som är ansvarig för programmet. Vi har små studentgrupper, så man lär känna de andra studenterna och lärarna väl. Det är omväxlande studier där man är ute en hel del i fält i alla sorters väder.

Flera av Skansens akvarister är marinbiologer som fått sin utbildning vid Stockholms universitet. Här Alice Cowan som bland annat visar upp pyttesmå "bebismaneter" som nyligen knoppats av från sitt fastsittande livsstadium. Foto: Michaela Lundell
Både människor – och spännande havsdjur!
På mässan finns också dykare, filmare, illustratör, kommunikatörer och flera andra yrkespersoner, som på olika sätt jobbar med havet. Caroline Raymond och Lisa Mattson från Institutionen för ekologi, miljö och botanik, som båda arbetar med miljöövervakningen av Östersjön, har med sig några av de organismer som de hämtat upp från havets mjuka bottnar: korvmaskar, musslor, havsborstmaskar och en skorv. Bottendjuren verkar tåla uppvisningen väl.
– Ja, den här skorven var faktiskt med redan på förra årets mässa! berättar Caroline och håller upp det några centimeter långa kräftdjuret, som också kallas ishavsgråsugga.
Den är känd för att vara viktig mat för Östersjöns torskar och rödspättor – och själv äta både döda och levande fiskar som fångats i nät. Honorna bär sina ungar på buken i en yngelkammare. Men de små får akta sig, för skorvar är kannibaler som ofta äter till och med sina egna ungar. Fascinerande havsorganismer. Men det är en annan historia. Som man kanske får lära sig om man läser marinbiologi?

Miljöanalytikerna Caroline Raymond och Lisa Mattsson från Institutionen för ekologi, miljö och botanik har med sig flera levande organismer från Östersjöns bottnar. Foto: Michaela Lundell

Vetenskapskommunikatören Annika Tidlund vid Östersjöcentrum berättar för eleverna om marinbiologiprogrammet vid Stockholms universitet. Foto: Michaela Lundell
Text: Michaela Lundell
Vill du veta mer om marina utbildningar vid Stockholms universitet? Läs här och glöm inte att ansöka senast 15 april för antagning till höstterminen 2026:
Senast uppdaterad: 2026-03-25
Sidansvarig: Stockholms universitets Östersjöcentrum