Podd #24 – Nobelspecial: Makt, manlighet och marginaler

Vad kan Nobelpristagaren Svante Arrhenius privatliv lära oss om naturvetenskapernas och Nobelprisets fortsatta manliga dominans? Det här avsnittet tar avstamp i det akademiska klimatet runt år 1900, där familjen hade betydelse för den vetenskapliga verksamheten.

Vad kan Nobelpristagaren Svante Arrhenius privatliv lära oss om naturvetenskapernas och Nobelprisets fortsatta manliga dominans? I det här avsnittet av universitetsbibliotekets podd Bakom bokhyllan kommer vi att ta avstamp i sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet, och i det vetenskapliga klimat som rådde under den tiden. I ett småskaligt akademiskt Sverige, där kvinnornas roll inom vetenskapen var som outsiders, och där familjens roll hade betydelse för den naturvetenskapliga verksamheten.

Vi träffar Staffan Bergwik, docent i idé- och lärdomshistoria vid Stockholms universitet, som bland annat forskat om genusstrukturer inom naturvetenskapen under första halvan av 1900-talet, och mer specifikt om Nobelpristagaren Svante Arrhenius, som är en av de män som belönats med Nobelpriset när de varit verksamma vid Stockholms universitet.

Svante Arrhenius liv, där privatlivet med en borgerlig hemmafru och barn var tätt sammanflätat med det offentliga livet som en av tidens mäktigaste vetenskapsmän, kanske kan ge några svar på den fortsatt manliga dominansen både inom naturvetenskaperna och inom Nobelpriset. Vad kan vi dra för lärdomar av allt detta idag? Vad lever kvar, och vad är förändrat?

Avsnittet publicerades 2019-12-12.