Vad testar Tisus prov i läsförståelse?

När du översiktsläser måste du skumläsa för att snabbt uppfatta textens tema, kärnmeningar, huvudsakliga budskap eller kunna dra slutsatser om textens relevans i olika sammanhang. Det kan handla om att du till exempel ska kunna bestämma vilken rubrik som är mest passande för texten, var texten ursprungligen har publicerats eller vilket syfte skribenten har med sin text.

Genom att översiktsläsa kan du också koppla ihop innehåll från olika platser i en och samma text.

Exemplet nedan visar hur en uppgift i översiktsläsning kan se ut.

Exempel: Översiktsläsning

Vad är textens främsta syfte?

A. utreda
B. presentera
C. recensera

[Slut på Exempel: Översiktsläsning]

Signalord

Lägg märke till att uppgiftsformuleringen innehåller s.k. signalord som visar hur du på ett effektivt sätt ska ta dig an texten. Det är också viktigt att tänka på att det finns ett samspel mellan uppgiftsformuleringen och de olika svarsalternativen, och att även svarsalternativen kan hjälpa dig att förstå hur du ska läsa.

I just det här exemplet är det signalordet syfte tillsammans med de tre alternativa svaren som ger dig en fingervisning om hur du ska läsa. Med syfte avses i det här sammanhanget inte skribentens konkreta åsikt eller önskemål, utan här handlar det om vad det är skribenten gör rent språkligt med texten som helhet, var den kan tänkas vara publicerad och varför.

För att besvara uppgiften korrekt måste du leta efter formuleringar som tyder på att skribenten antingen utreder, presenterar eller recenserar. Om skribenten utreder något, ska det finnas jämförande inslag i texten. Om skribenten presenterar något, ska det finnas språkliga tecken på att skribenten introducerar ny information som läsaren inte känner till sedan tidigare. Om skribenten recenserar, ska det finnas åsikter och värderingar i texten, liksom någon form av rekommendation för eller en avrådan från någonting.

När du närläser måste du läsa texten noggrant. Du behöver kunna uppfatta explicit uttalade idéer, perspektiv och attityder i meningar och stycken, men du måste också kunna uppfatta och förstå det som inte står skrivet svart på vitt, utan som bara går att läsa mellan raderna. Svaren på frågorna kan man då få fram genom att dra slutsatser från flera olika ställen i texten. Närläsningsfrågorna testar också dina kunskaper om mer formella och avancerade ord som är vanliga i dagstidningar, populärvetenskapliga texter och akademiska texter.

Exemplet nedan visar hur en uppgift i närläsning kan se ut.

Exempel: Närläsning

Vilken är den viktigaste förklaringen till att jordens befolkning kommer att fortsätta växa efter 2058, enligt artikeln?

A. Den yngre generationen växer upp och får egna barn.
B. Barnadödligheten kommer att fortsätta sjunka.
C. Människor lever längre än tidigare generationer.

[Slut på Exempel: Närläsning]

Signalord

Lägg märke till att uppgiften innehåller signalord som visar hur du på ett effektivt sätt ska ta dig an texten. Det är också viktigt att tänka på att det finns ett samspel mellan uppgiftsformuleringen och de olika svarsalternativen, och att även svarsalternativen kan hjälpa dig att förstå hur du ska läsa.

I just det här exemplet är det signalorden den viktigaste förklaringen, som ger dig en fingervisning om hur du ska läsa. Den här frasen visar att det finns fler förklaringar, och att du som läsare måste läsa noga för att avgöra vilken av dessa artikelförfattaren tycker är den viktigaste.

I vissa fall kan du behöva relatera innehållet i två olika texter till varandra. Det kallas intertextuell läsning. I sådana fall står det uttryckligen i uppgiftsformuleringen att det är det du ska göra. I den typen av uppgifter behöver du ibland både närläsa och översiktsläsa.

Exemplet nedan visar hur en sådan uppgift kan se ut.

Exempel: Intertextuell läsning

Hur överensstämmer den information som kommer fram i text 1 med den information som visas i diagrammet i text 2? Informationen överensstämmer ...

A. inte alls
B. delvis
C. helt och hållet

[Slut på Exempel: Intertextuell läsning]

Jämföra och översiktsläsa

Av uppgiftsformuleringen framgår att du behöver göra en jämförelse mellan två texter. Det framgår också att informationen måste hämtas från text 1 i sin helhet, dvs. genom översiktsläsning. Denna information måste sedan jämföras med den från diagrammet i text 2 och för att utläsa information i ett diagram behöver du kunna närläsa.

Läs om översiktsläsning och närläsning under respektive rubrik längre upp på den här sidan.

När du ska sökläsa måste du först läsa snabbt på en övergripande nivå, och därefter avgränsa ditt sökområde och läsa på lokal nivå.

Läs selektivt

Du hinner inte läsa texten noggrant från början till slut. Därför måste du hoppa över irrelevant information. Din förmåga att läsa selektivt är alltså helt avgörande.

Hitta nyckelord

För att genomföra uppgifterna måste du ta du hjälp av nyckelord, alltså centrala ord i uppgiftsformuleringen, och därefter söka efter just dessa ord eller synonymer till dem.

Ta hjälp av underrubriker, ord och formuleringar

För att komma fram till rätt svar behöver du ta hjälp av underrubriker. Därefter behöver du söka efter ord och formuleringar i de enskilda styckena som matchar uppgiftsformuleringen.

Exemplet nedan visar hur en uppgift som testar sökläsning kan se ut och ett utdrag ur en text till provets andra del.

Exempel: Sökläsning

Vilken samhällsklass står för den största konsumtionen av kravmärkta produkter?

Exempeltext:

1.1 Aspekter som påverkar inför ett köp
De fem vanligaste köpområdena som unga lägger pengar på i fallande ordning är:

• Kläder och skor
• Livsmedel
• Restaurang/kafé
• Nöjesupplevelser
• Hygienprodukter och kosmetika

Inom respektive köpområde finns skillnader mellan tjejers och killars aktivitet eftersom tjejer främst köper kläder och skor och killar främst köper livsmedel. Det är dock procentuellt fler tjejer som köper livsmedel i jämförelse med killarna. Tjejer köper dessutom oftare hygienprodukter och kosmetika än killarna, medan killar oftare lägger pengar på transportmedel, dataspel, musik och filmer än vad tjejer gör. Intresset för hållbarhet är en mindre aspekt och det är ovanligt att ungdomar tänker på vilka konsekvenser deras inköp har på människor, djur och natur. Bara lite mer än 10 % uppger att de alltid eller ofta tar hänsyn till miljöpåverkan eller etisk påverkan vid köpbeslut. Inför ett köp tänker de flesta istället på pris och kvalitet.

1.2 Politisk konsumtion
Att ett miljömässigt sätt att tänka sällan guidar ungas konsumtionsbeslut bekräftar även en intervjustudie med något äldre norska ungdomar i åldrarna 19–24 år. En sammanställning av myndighetsstatistik gjord av Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor redogör dock för en något mer positiv trend: den visar att 31 % av svenska unga mellan 16 och 25 år under det senaste året har konsumerat medvetet som en politisk handling för att förändra, alltså med andra ord utövat politisk konsumtion. Att sammanställningen kort nämner att det främst är inrikes födda unga som utövar politisk konsumtion gör det intressant.

1.3 Konsumtion och klass
För att bättre förstå vilka det är som engagerar sig i politisk konsumtion granskas klasstillhörighetens koppling till konsumtion av kravmärkt mat, etisk konsumtion och bojkott. Totalt ingick 4000 svenska konsumenter i åldrarna 15–85 år i enkätstudien, som kallas Klass-SOM. Granskningen visar att det är en vanlig aktivitet att köpa kravmärkt mat, men att det inte är lika många som ägnar sig åt att bojkotta eller medvetet handla produkter av politiska eller etiska skäl. Av dem som varje vecka aktivt bojkottar och/eller medvetet konsumerar av politiska eller etiska skäl dominerar personer med hög utbildning. Det visar sig att 3 % av köpfrekvensen av kravmärkta produkter kan förklaras med hjälp av klass. Tjänstemannaklassen konsumerar oftare kravmärkt mat än de så kallade mellanliggande klasserna och arbetarklassen. Även bojkott och konsumtion på politisk och etisk grund görs oftare av tjänstemannaklassen.

Det är inte hög inkomst som gör att tjänstemannaklassen konsumerar på detta sätt, utan det hör ihop med utbildningsnivå. Frekvensen av bojkott och konsumtion på politisk och etisk grund ökar i relation till utbildningsnivå. Vissa skillnader i konsumtionsmönster mellan tjänstemannaklass, mellanliggande klasser och arbetarklass kan dock förklaras på andra sätt. Miljöintresse är exempelvis en mycket betydelsefull förklaringsfaktor för medveten konsumtion, liksom värden som är viktiga för det personliga välbefinnandet. ”Ju större vikt en person fäster vid något av följande […] – god hälsa, god privatekonomi, inre harmoni och naturupplevelser – desto mer benägna tycks personen vara att handla kravmärkt och konsumera respektive bojkotta på politisk/etisk grund”.

Till det kommer att kvinnor oftare konsumerar kravmärkt mat än män. Dessutom köper boende i storstad oftare kravmärkt mat än de som bor på landsbygden, något som antyder att tillgång till ett större utbud är betydelsefullt. Det betonas avslutningsvis att det inte alls är självklart hur klass spelar roll för konsumtionsbeteenden och att det är många variabler som samverkar. Man menar att politisk konsumtion främst är relaterad till attityder och värderingar som uppstått genom utbildning och uppväxt.

[Slut på exempel: Sökläsning.]

Signalord

I den här frågan finns det flera nyckelord som kan leda dig till rätt svar: samhällsklass, konsumtionen eller kravmärkta produkter.

För att kunna avgöra vilket nyckelord som leder dig rätt, måste du först skanna igenom texten och sökläsa på en övergripande nivå. Detta gör du genom att ta hjälp av textens underrubriker för att se om du får någon matchning mellan underrubrikerna och de tänkbara nyckelorden i uppgiftsformuleringen.

Stycke "1.3 Konsumtion och klass" överensstämmer med två ord från uppgiftsformuleringen, samhällsklass och konsumtion. Denna matchning låter dig avgränsa sökområdet till just det stycket.

Du läser alltså selektivt och letar upp det stycke där det verkar sannolikt att rätt svar återfinns. När du sökläser det aktuella stycket, upptäcker du också nyckelorden kravmärkta produkter, som leder dig fram till det rätta svaret: Tjänstemannaklassen.