På grund av olika kulturella bakgrunder, utbildningskvalifikationer och sociala band är den ekonomiska integrationen av dessa invandrare viktig för deras ekonomiska stöd såväl som för den ekonomiska tillväxten i värdlandet. Följaktligen utgör den stigande arbetslösheten ett hot som kräver flera ansträngningar för att integrera dem på arbetsmarknaden, och ett  sätt som invandrare hanterar arbetslöshet är att välja entreprenörskap.

Reema Akhtar disputerade med avhandlingen "What if your world is outside the oyster? How highly educated and skilled first-generation immigrant entrepreneurs develop opportunities in knowledge-intensive sectors" vid Marknadsföringssektionen, Stockholm Business School, den 20 mars.

- "Jag ville studera hur invandrare kan möjliggöra att starta företag inom kunskapsintensiva sektorer" berättar Reema. "Jag har använt en sammanhållen syn på möjlighetsskapande och upptäckt, nämligen möjlighetsutveckling, som ligger i kärnan av företagarprocessen".

Reema Akhtar med avhandlingen "What if your world is outside the oyster? How highly educated and skilled first-generation immigrant entrepreneurs develop opportunities in knowledge-intensive sectors".

I sin forskning har Reema använt metoden Interpretative Phenomenological Analysis för att analysera data från 30 intervjuer med högutbildade invandrare och korskontrollerat med sekundära data insamlad genom onlinekällor. Avhandlingen presenterar en modell om invandrarföretagande som visar hur svaga sociala band (till medlemmar av samhällen och grupper såsom regeringsorganisationer, icke-statliga organisationer och kontakter knutna vid konferenser, workshops, inkubatorer, coworking-spaces och startup-evenemang) och starka sociala band (bestående av vänner, familj eller samhällsmedlemmar som delar samma ursprungsland), tidigare arbetslivserfarenhet och utbildning hos invandrarföretagare påverkar dem att känna igen och utvärdera affärsidéer och möjlighetsutveckling inom kunskapsintensiva sektorer.

Resultaten visar att det inte fanns en specifik fas av möjlighetsutveckling där någon av de två sociala banden var mer eller mindre relevanta, eftersom kunskap flödade genom båda och hjälpte till att överbrygga sociala avstånd. För att uthärda och övervinna sin främmande status sökte invandrare upp svaga sociala band för att bli bättre bekanta med sitt värdland. Även om de undvek att direkt involvera vissa starka sociala band i affärsfrågor, var starka band lika viktiga när det gällde att ge emotionellt stöd och motivation. Detta resulterade i ökat självförtroende i deras förmågor och tilltro till genomförbarheten, trovärdigheten och legitimiteten hos deras affärsidéer, vilket hjälpte till att övervinna rädslor för att göra informerade bedömningar, investeringar och lämpliga justeringar av deras affärsidé.

Vidare utvecklades vissa svaga band till starka band över tid, till exempel tidigare kollegor och kunder som blev livslånga vänner, affärspartners och rådgivare. Sociala band hade också en starkare påverkan när de kombinerades med invandrarens höga humankapital, det vill säga tidigare arbetslivserfarenhet och utbildning, samt ny kunskap som erhållits genom en systematisk sökning med hjälp av sociala band. Därför utgör sociala band en källa till ny kunskap, medan tidigare arbete och utbildning kan vara en källa till viktiga sociala band såsom potentiella kunder och affärspartners.

En marginal grupp invandrare kände sig frustrerade med svaga band och som ett alternativ förlitade de sig på sociala nätverkssajter för att koppla ihop sig med en bredare global pool av potentiella affärspartners, kunder och skickliga personer. Detta alternativ var mindre tidskrävande och mer kostnadseffektivt för dem att skaffa resurser.

Läs avhandlingen "What if your world is outside the oyster? How highly educated and skilled first-generation immigrant entrepreneurs develop opportunities in knowledge-intensive sectors"

Från vänster: Birgitta Schwartz, Maria Frostling, Ali Osman, Martin Johanson, Reema Akhtar, Per Servais, David Sörhammar, Maria Elo och Zoran Slavnic.