Anna Felicia undersöker rökning och konsumtion av cigaretter i sin avhandling som en monografi inom konsumtionskulturteorin.

- "Rökning är ett av de mest intressanta ämnen jag kan tänka mig: det har alltid varit en symbol för rebelliskhet men under de senaste årtiondena har det ganska drastiskt förlorat sin tidigare status", säger Anna Felicia.

Anledningen till att hon valde ämnet för sin avhandling var motiverad av teorier. När hon läste konsumtionskulturteorin insåg hon att det ofta antyddes att konsumtion motiverades av en drivkraft att uppnå behagliga upplevelser. Dessa upplevelser beskrevs främst som positiva och konstruktiva för samhället och konsumenterna. Det ses ofta som att bygga sociala band, förbättra hälsan och öka produktiviteten. Det vill säga, nöje från konsumtion beskrivs som rationellt och konstruktivt. Som ett resultat utesluts konsumtion som inte överensstämmer med dessa regler eller beskrivs som tvångsmässig.

Ordförande docent Susanna Molander inleder disputationen. Opponent professor Andreas Chatzidakis och Anna Felicia Enhage.

- "Med erfarenhet från modeindustrin visste jag att det finns väldigt lite rationalitet i de många konsumtionsbeslut vi fattar regelbundet," säger Anna Felicia. "Utan att utvidga perspektiven kände jag att mycket av konsumtionen som sker på marknaden skulle gå förlorad och riskera att inte bli studerad," fortsätter hon.

Anna Felicia Enhage försvarar sin avhandling "Paradoxical consumer enjoyment: A cultural perspective on cigarette consumption"

Avhandlingen hävdar att den ensidiga synen på nöje i konsumtionskulturteorin är resultatet av en brist på ramverk som omfattar tvetydiga upplevelser. I avhandlingen byggs ett ramverk baserat på psykoanalytiskt grundad diskursteori där begreppet jouissance används, en form av paradoxalt nöje, och tillämpar det på studiet av cigarettrökning.

Bereppet Paradoxical enjoyment

Avhandlingen föreslår att man rör sig bort från nöjen när man studerar destruktiv och marginaliserande konsumtion och istället föreslår begreppet paradoxalt nöje som ett alternativ. Paradoxalt nöje, i fallet med rökning, bryter med antagandena om rationalitet och konstruktivitet som ofta finns närvarande i konsumtionskulturteorin.

Paradoxalt nöje är den typ av nöje som innebär lidande på olika sätt. Avhandlingens resultat visar att rökning är ett paradoxalt nöje, det upplevs som ett "sannare" nöje eftersom det ses som överträdande och rebelliskt, men rökare känner också att de har blivit berövade sin tillgång till nöje i rökning eftersom dess status har minskat på senare tid.

Handledarena docent Carl Cederström, professor Jacob Östberg och Anna Felicia Enhage.

Rökning avbryter också kriser och ångest och används som ett stöd vid förlust, t.ex. separation eller död, samtidigt som rökare fruktar döden eller sjukdomen från rökning. Rökare tenderar att konsumera cigaretter utan begränsningar, men de inför också många begränsningar kring hur, när och hur mycket de får röka. Och slutligen är rökning isolerande. Rökare föredrar att röka ensamma borta från andra, både icke-rökare och rökare. Vissa gömmer till och med sin rökning från sin partner. Samtidigt lider de av känslor av ensamhet som orsakas av rökning.

Från vänster docent Niklas Sörum, opponent professor Andreas Chatzidakis, docent Nick Butler, docent Carl Cederström, doktor Anna Felicia Enhage, professor Jacob Östberg, docent Susanna Molander, docent Emma Stenström.

Läs avhandlingen "Paradoxical consumer enjoyment: A cultural perspective on cigarette consumption"