I Sverige är vård på hospice ganska välkänt och det är ca 11% som dör inom palliativ vård på hospice och på sjukhus.

Oscar Wandery disputerade med avhandlingen The Ecstasy of Tragedy – An Ethnography of Hospice den 28 september.

- Jag kom i kontakt med palliativ vård för första gången för många år sedan då en familjemedlem dog. Det ledde till att jag fick upp ögonen för hur döden organiseras i vårt samhälle. Det brukar ibland sägas att döden är undangömd, och det stämmer till viss del. Men döden är också mer formellt organiserad i vårt nutida samhälle jämfört med hur det sett ut tidigare i historien. Det tycker jag är intressant och en spegel mot vår tid säger Oscar.

Vården på ett hospice har fokus på hela människan, på att lindra svåra symptom och på att ge en värdig tid i livets slutskede. Förutom vårdpersonal finns det volontärer som arbetar för att öka trivseln för de boende. Under tre års tid var Oscar volontär på ett hospice.
Metoden har varit etnografisk. Han har följt de anställdas arbete och vardag för att lära känna och beskriva deras verklighet. Förutom deltagande observation har han också gjort intervjuer.  På så sätt har han utforskat vad de anställda gör, vad de säger att de gör och vad de säger att de borde göra. Fältarbetet började som en öppen strävan att förstå sig på dessa organisationer bättre, hur de arbetar och hur det är att arbeta på ett hospice.

- En bit på vägen formulerade jag syftet till att handla mer specifikt om organisationskulturen på hospice – varför verkar vissa företag ha och reproducera distinkta organisationskulturer medan andra inte gör det. Målet blev att generera teorier som hjälper oss förstå hur kultur skapas och upprätthålls inom företag berättar Oscar.

Oscar Wandery med handlearna Professor Christian Maravelias och docent Carl Cederström.

Begreppet extas

Varför tenderar värden och antaganden att bestå över tid och rum i vissa organisationer men inte i andra? Och relaterat till det, vad gör vissa verkligheter till en rikare grogrund för gemenskap än andra? En teori som Oscar diskuterar i avhandlingen är att kulturer bygger på erfarenheter av extas – att känna sig bortom och utanför sig själv; som om påverkad av en större kraft – vilket bland annat erfars genom tragedi.

Teorin är att genom extatiska erfarenheter bygger vi starka band med andra människor och en känsla av tillhörighet. Den känslan fostrar vi sedan till värderingar, ritualer och gemensamma myter och berättelser som syftar till att upprätthålla och kommunicerar denna erfarenhet av extas vidare till kommande generationer av gruppen. Om detta lyckas så kan kulturen på så sett reproduceras.

Oscar Wandery disputerade med avhandlingen The Ecstasy of Tragedy – An Ethnography of Hospice vid Managementsektionen, Stockholm Business School den 28 september.

Läs avhandlingen The Ecstasy of Tragedy – An Ethnography of Hospice

Från vänster: Docent Carl Cederström, Professor Birgitta Schwartz, Professor Alexander Styhre, Professor Christian Maravelias, Oscar Wandery, Professor Dan Kärreman och Professor David Knights.