Inledningsvis berättade Maria om sitt intresse om smak – men också avsmak – och hur det formar konsumtionskulturer och identiteter. Rickard Tellström, docent i måltidsvetenskap, som blivit känd för hela svenska folket genom sin medverkan TV-program såsom Landet Brunsås och den prisbelönta serien Historieätarna, har tillsammans med Håkan Jönsson skrivit boken ”Från krog till krog: svenskt uteätande under 700 år”. Med denna breda inramning kom samtalet att handla om hur svensk måltidshistoria korsats med vanor från akademin och format studenters relation till mat och dryck.

Eventet "Snabbnudlar, Red Bull och rabattkoder - historien om studenters matvanor" var det tredje samtalet i samtalsserien Företagsekonomen möter. Samtalet modererades av Carl Cederström.

Samtalet tog formen av en kulturhistorisk matresa om smak, klass och subkulturer som berörde alltifrån vad dagens studenter äter och dricker, till hur det sett ut i andra historiska perioder och vad som kan kännetecknas som det mest svenska i matväg; nämligen ostmackan. Svenskar är, menar Rickard, inget mindre än ”smörbyttans folk” som brer smörgåsen ihop med en smörkniv från samma smörbytta och som skapar en gemenskap kring det. Ett igenkännande sus kunde höras hos publiken, varmed Tellström påpekade att just smörgåsen kännetecknar vår måltidshistoria; hur vi lagrat sommaröverskottet (smör, ost, bröd) för att kunna äta det under vinterhalvåret.

Studenters matvanor

Hur ser det då ut för studenter idag? Maria, som under hösten forskat vid Queen Marys universitet i London, delade med sig av hur svårt det är att hitta butiker med ett brett utbud av mat på Campus, och istället fick försöka hitta något ätbart bland all processad mat. Hur dylika campusbutiker, eller närbutiken i studentområdet, formar ett visst ätande blev ett av samtalsämnena som dryftades. Man pekade här på hur viktiga studentvanorna är, eftersom de lägger grunden för goda (eller mindre god) matvanor senare i livet.

Medan vissa studenter kanske inte reflekterar över vad de äter, utan tar vad som erbjuds i sin närhet, samtalades också om dagens matmedvetenhet och ideologiska ingångar till mat, vilket innebär att man väljer noga. Men också att studenter väljer bort mat; av ideologiska orsaker (religiösa, etiska, miljömässiga, djurrättsliga skäl) andra gånger på grund av allergier eller kroppsmedvetna ideal.

Men enligt Tellströms forskning är det inte studenter, utan verksamma akademiker, som väljer bort mer mat än några andra. Exakt vad det innebär kan man naturligtvis reflektera över.

Från vänster Rickard Tellström, Carl Cederström och Maria Frostling.