Under sena 2015 och tidigt 2016 korsade över två miljoner flyktingar de europeiska gränserna. Det var en tid som har blivit känd som flyktingkrisen. Sverige välkomnade över 160 000 flyktingar, det näst högsta antalet per capita i Europa.

- "Inledningsvis skulle studien handla om utvecklandet av indikatorer för att mäta prestation inom en enhet på Arbetsförmedlingen men när jag förstod att de arbetade med att hjälpa de som kommit till Sverige som flyktingar under den sk flyktingkrisen 2015/2016 att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden blev det snabbt tydligt för mig att jag behövde studera mätningen av prestation i ett större samhällsperspektiv" säger Desirée.

Desirée Ödén med avhandlingen Time to Work. Foto: Maria Stoetzer

Avhandlingen är en kvalitativ studie av prestation inom Etableringsprogrammet, det obligatoriska tvååriga program som alla flyktingar mellan 18 och 65 år skrevs in i så snart de hade fått sitt uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen ansvarade för programmet, och de individer som kom till Sverige vid den här tiden förväntades etablera sig på den svenska arbetsmarknaden så fort som möjligt.

Desirée Ödén har intervjuat arbetsförmedlare som arbetar inom Etableringsuppdraget, observerat möten mellan arbetsförmedlare och arbetssökande samt observerat ”öppet hus” på Arbetsförmedlingens kontor i tre medelstora kommuner. Utöver det har hon studerat offentliga dokument och de sociala reformer och lagändringar som ligger till grund för byggandet av den svenska välfärdsstaten, relationen mellan stat och individ och det som ofta kallas "den svenska modellen".

Kan du berätta om vilka slutsatser du presenterar i avhandlingen?

En av slutsatserna är att svenska staten genom obligatoriska statliga processer och mätning av prestation, till exempel genom något så vardagligt som sammanställande av ett modernt CV, alienerar och reifierar individen och därmed fråntar nya invånare deras värde i syfte att inordna dem i ett system som trots att det är byggt på socialdemokratiska värden som solidaritet istället präglas av ideal som tydligt förknippas med marknadslogik och kapitalistisk produktionsrationalitet. I praktiken gör detta att staten i många fall helt bortser från individers tidigare erfarenhet och livslånga karriärer och yrkesidentiteter samt att stora grupper av människor som inte lever upp till det som anses vara värdeskapande på den svenska arbetsmarknaden utesluts.

De mer teoretiska slutsatserna bygger på analysen utifrån modern Kritisk Teori och där menar jag att sättet på vilket vi mäter prestation i vårt moderna samhälle, både i Sverige och i stora delar av västvärlden, utgår ifrån ett medelklassperspektiv som både förutsätter och skapar förväntningar på en viss lägstanivå för vad som räknas som värdefull prestation, men också förväntningar på att alla ska uppnå idealen för, eller se till att bli, en viss typ av individ (performer).

Desirée Ödén med handledarna docent Ebba Sjögren, Handelshögskolan i Stockholm, universitetslektor Fredrik Svärdsten Nymans, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet och docent Mikael Holmgren Caicedo, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Foto: maria Stoetzer

Avhandlingen bidrar till det fortfarande ganska nya forskningsfältet som studerar redovisningsteknikers roll kopplat till immigration och immigranter i moderna välfärdsstater. Immigration är en stor utmaning för många länder i världen just nu och därför hävdar jag att det är avgörande att vi som samhällsvetare studerar samspelet mellan stat och individ utifrån kritiska perspektiv som belyser frågor som rör och försvarar allas lika värde, snarare än att utgå från performance management och redovisning som relativt statiska processer där prestation antas kunna mätas och styras inom ramen för en organisations verksamhet och därmed riskerar att reifiera (förtingliga) individen.

Genom att introducera modern Kritisk Teori bidrar avhandlingen till en förflyttning av diskussionen från ett gängse perspektiv som utgår från den breda medelklassens förutsättningar och perspektiv till att beröra frågor som rör marginaliserade grupper, vilket flyktingar ofta anses vara oavsett vilken social status de haft i sitt tidigare hemland.

Läs avhandlingen Time to Work - Responsibilization and Reification in the Swedish Welfare State.