Stockholms universitet

Expedition till Antarktis förberedelse för framtida klimatförändringar

Arjen Stroeven och Ian Brown leder varsin forskargrupp som under december till februari 21/22 ingick i forskningsexpeditionen DML 2021/22 till Antarktis. Antarktis har jordens största inlandsisar. Om de smälter får det oöverskådliga globala konsekvenser. Målet för expeditionen var att samla data som hjälper klimatforskningen att följa och bedöma förändringar i istäcket.

 

 

Omkullblåst ark eller boendemodul på Antarktis.
En boendemodul, så kallad "ark" har blåst omkull på forskingsstationen Wasa i Antarktis. Foto: Ola Eriksson/Polarforskningssekretariatet
Stefan Gunnarsson och Ian Brown skottar fram bandvagnen som är översnöad och fastfrusen
Vid framkomsten till forskningsstation Wasa i Antarktis måste utrustningen grävas fram. Stefan Gunnarsson och Ian Brown skottar fram bandvagnen "gamla Bettan" som är översnöad och fastfrusen. Foto: Ola Eriksson/Polarforskningssekretariatet
Arkar vid den svenska forskningsstationen Wasa i Antarktis
Så kallade arkar vid den svenska forskningsstationen Wasa på Antarktis. Arkarna erbjuder ett säkert skydd mot väder och vind, en varm sovplats, möjlighet att värma mat och ladda teknisk utrustning. Foto: Ola Eriksson/Polarforskningssekretariatet

Följ Arjen Stroevens forskarteam MAGIC-DML via deras egen blogg

Följ MAGIC-DML på Facebook

Läs om hur forskarna förbereder sig för den utmanande expeditionen

Compact living på Antarktis. Läs om hur forskarteamen bor och lever i fält

Tyvärr tvingades Arjen Stroevens forskargrupp avbryta expeditionen på grund av coronaläget, men Ian Browns grupp lyckades genomföra expeditionen som planerat.

Läs mer om expeditionen på Polarforskningssekretariatets blogg

 

Ian Brown: ”Vår uppgift är att se till att vi har bra metoder för att övervaka Antarktis”

Ian Brown, docent i jordobservation vid Stockholms universitet, kartlägger tillsammans med sin forskargrupp på vilket sätt satellitmätningar av inlandsisen är osäkra och vad det beror på.
– Östantarktis har världens största glaciärer, vilket gör det till världens största sötvattenmagasin. Om isen smälter där kommer det att påverka havsnivån mer än något annat, vilket får globala konsekvenser. Det är därför viktigt att vi övervakar Östantarktis. Vårt fokus är att se till att vi har noggranna metoder för att kunna göra det, säger Ian Brown.

Forskarteamet borrar efter snö- och firnkärnor på Blåmannsisen i nord Norge.
Forskarteamet borrar efter snö- och firnkärnor (gammal hårt packad snö) på Blåmannsisen i Nordnorge med samma metod som kommer att användas i Antarktis. Kärnorna visa strukturer i snö och och används vid beräkning av densitet och hur snökorn förändras med djupet. Foto: Ian Brown


Hur känns det inför resan?

– Det känns bra! Vi har mycket att göra och vet att allt inte alltid fungerar som det var tänkt. Väder kommer att spela stor roll för resultatet. Men det är vi beredda på.

Vad kommer arbetet att bestå av praktiskt?

Vi kommer att gräva snöschakt, borra snökärnor ned till 10 meters djup, mäta snökorn och snöytans jämnhet och montera radarreflektorer till satellitmätningar. Vi kommer även att använda GNSS (GPS) för att mäta isens höjd. Genom det hoppas vi kunna förstå på ett bättre sätt varför satellitmätningar över vissa områden fungerar sämre än på andra ställen. Vi vill också bli bättre på att modellera hur radarvågor återsprider, det vill säga reflekterar, från snön.

Ser du några utmaningar?

– Vi är som jag sade extremt väderberoende. Vi är också begränsade i vart vi kan åka på grund av det långa avståndet mellan stationerna och risken för glaciärsprickor. Utöver det är det förstås kallt, blåsigt och vi är isolerade. Isolationen betyder att om något går sönder eller slutar fungera kan vi inte googla fram lösningar eller ersätta med nya delar. Utöver det finns det mentala utmaningar, som att jobba i en mindre grupp under längre tid och enformigheten i arbetsuppgifterna, det vill säga att göra samma sorts mätningar flera gånger per dag, dag efter dag. Det är en utmaning.

Vad ser du mest fram emot med expeditionen?

– Egentligen är det konstigt nog samma saker som jag listade som utmaningar. Vetenskapligt ser jag fram emot det praktiska arbetet med själva mätningarna och analysen av data. Personligen ser jag fram emot att arbeta på en mer eller mindre orörd plats med ett litet forskningsteam som delar samma mål och motivation.


Läs mer om Ian Browns forskning

 

Arjen Stroeven: ”Vi söker svar om vår framtid i den antarktiska berggrunden”

Arjen Stroeven, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, kartlägger tillsammans med sin forskargrupp när och hur ofta inlandsisen växer till och sjunker ihop i samspel med klimatförändringar.
– Genom att samla in prover från berggrunden och flyttblock från bergstoppar som tornar upp sig över inlandsisens yta kan vi med ”historiska” data ge mer tillförlitliga svar om Antarktis och vår egen framtid, säger Arjen Stroeven.

Nunatak i Antarktis
Dramatiskt ljus över en bergskedja av så kallade Nunataks, en del av ett berg som sticker upp ur en omgivande glaciär. Foto av Ola Fredin/NTNU, Norge

Varför är det viktigt att forska på Antarktis?

– Det ligger extremt mycket vatten bundet i inlandsisen på Antarktis. Om delar av inlandsisen skulle smälta bort kommer konsekvenserna för samhället att bli drastiska, även i Sverige. Om all is i både Öst- och Västantarktis skulle smälta pratar vi om en havsnivåhöjning på närmare 60 meter. Polerna har också en viktig funktion för klimatet i stort. Bland annat reflekterar de bort solstrålar under sommarmånaderna och sänker på så sätt den globala temperaturen. Skulle det Antarktiska istäcket krympa, blir den effekten svagare.

Hur känns det inför resan?

– Det känns spännande. Trots idogt planerande och karterande är det alltid ovisst vad för spår av tidigare nedisning vi kommer att hitta.

Antarktis landskap
En nål i en höstack. Att hitta stenblock som skiljer sig från den lokalt vittrade berggrunden är tidskrävande och kräver att man har lite tur. Foto: Ola Fredin/NTNU, Norge

Vad kommer ni att göra praktiskt?

– Vi kommer att besöka några fjällområden där bergstopparna sticker upp genom isen. Där vi hittar kvartsrik berggrund eller flyttblock som granit, tar vi prover. I kvartsmineralen anhopas nämligen främmande isotoper när mineral blir blottställda för kosmisk strålning efter att isen har smält bort.

Vad ska proverna användas till?

– Med hjälp av dessa olika kosmogena isotoper, såsom 10Be, 26Al, 14C och 21Ne, kan vi sedan bestämma inlandsisens reaktion på klimatförändringar över miljontals år. Det i sin tur hjälper oss att utvärdera vilka inlandsismodeller som ger de mest sannolika resultaten, och som kan ge de mest tillförlitliga prognosen för hur inlandsisen kommer att ändras i form och volym in i framtiden. 

Forskare på bergstopp i Antarktis
Att vara på en bergstopp i Antarktis är inte alltid dramatiskt. Då finns tid att söka efter stenblock som skiljer sig från den vittrade berggrunden. Neil Glasser, Aberystwyth University, Wales och Jennifer Newall, Stockholms universitet. Foto av Ola Fredin/NTNU, Norge

Hur har forskargruppen förberett sig inför resan?

– Som grupp måste vi vara väldigt fokuserade. Det är också viktigt att alla har sina tydliga roller. Det är en krävande miljö med kyla, trots att det är högsommar på Antarktis, och faror förknippade med sprickor som uppstår genom isens rörelse och stenras i fjällmiljö. Gruppdynamiken och tilliten till varandra blir väldigt viktig för att kunna genomföra expeditionen på ett säkert sätt.

Vilka är de största utmaningarna?

– Bergen på Antarktis är väldigt branta, vilket försvårar provtagningen. Därför letar vi noga på de få platser vi hittar som är plana. De är få, små, och i värsta fall svårtillgängliga. En annan utmaning är att det finns få användbara spår att finna.

Bergstoppar Antarktis
Många av Antarktis bergstoppar är branta och farliga att ta sig fram till. Foto av Ola Fredin/NTNU, Norge

Vad är det bästa med att åka på expedition till Antarktis?

– Trots alla utmaningar har resultaten av provtagningar under tidigare expeditioner blivit spektakulärt tydliga. Både de som kommer från bergsytor som under miljontals år har varit isfria till proverna från bergstoppar som ”nyligen” har kommit i dagen genom avsmältning. Det är en ynnest att få möjlighet att forska på och besöka så enastående platser, med en sådan spännande historia, där resultaten av det vi gör spelar så stor roll.

FAKTA - MAGIC-DML

Forskningsprojektet MAGIC-DML (Mapping/Measuring/Modelling Antarctic Geomorphology and Ice Change in Dronning Maud Land) som är ett av två forskningsprojekt under expeditionen DML 2021/22, är internationellt och har deltagare från Tyskland, Norge, USA, Storbritannien och Sverige. Det är projektets tredje fältsäsong och syftar till att hitta ytterligare fältbelägg för att inlandsisen har varit mäktigare i kustnära områden.

 

FORSKARE VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

I forskargruppen finns tre deltagare knutna till Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet:

Jane Lund Andersen, forskare vid Aarhus universitet som är stipendiat från Wenner-Gren Stiftelsen.

Läs mer om Jane Lund Andersens forskning

Martim Mas e Braga, som är doktorand och sysslar med numeriska modeller över inlandsisen i Antarktis.

Läs mer om Martim Mas e Bragas forskning

Arjen Stroeven, professor i naturgeografi, som är projektledare.

Läs mer om Arjen Stroevens forskning

 

Läs mer om MAGIC-DML

 

FAKTA EXPEDITIONEN DML 2021/22

FAKTA OM POLAREXPEDITIONEN DML 2021/22

Expeditionen DML 2021/22 består av tre delar: två forskningsprojekt och logistikarbeten vid forskningsstationerna Wasa och Svea.

FORSKNINGSPROJEKT

  • MAGIC-DML som leds av Arjen Stroeven vid Stockholms universitet.
  • ”Radar penetration and scattering from snow and ice” som leds av Ian Brown vid Stockholms universitet.

FINANSIERING

Själva expeditionen DML 2021/22 finansieras av:

  • Polarforskningssekretariatet, som ansvarar för allt logistiskstöd inklusive boende, transport, och tekniskt stöd på Antarktis.  

Forskningsprojektet MAGIC-DML finansieras av:

  • Stockholms universitet, Norsk Polarinstitutt/NARE, the US National Science Foundation, Vetenskapsrådet, German Research Foundation/DFG och German Aerospace Centre (DLR).

Forskningsprojektet ”Radar penetration and scattering from snow and ice” finansieras av:

  • Rymdstyrelsen, Stockholms universitetet, Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitetet, Högskolan i Gävle och Luleå tekniska universitet.

Läs mer om expeditionen på Polarforskningssekretariatets samlingssida

Läs mer om forskningen vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet

Läs mer om forskningen vid Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet

 

Lär dig mer om svenska expeditioner till Antarktis genom tiderna

Expeditionshistoria som kulturarv

Nedan finns en samling länkar till material från tidigare expeditioner. REKOMMENDERAS!

Akademisk kvart med Jonathan Westin, forskare i kulturvård vid Göteborgs universitet: Digitalisera kulturarv
FILM. En expedition till Antarktis är inget man gör i en handvändning men många måste göras för att få veta allt man vill om denna karga plats. Eller? Kan man kanske få med sig svaren hem på frågor som man ännu inte kommit på att ställa?

The Bay of Hope (VR)

Stenhyddan vid Hoppets bukt

Snow Hill Island

The Shelter at Hope Bay

 

På denna sida