Grundforskning – att vidga gränserna för vårt vetande

Grundforskning handlar om att utforska och flytta gränserna för vårt vetande. Foto: Jens Olof Lasthein

Grundforskning är ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer motiverat av ren nyfikenhet och inte av någon förutbestämd tillämpning i sikte. Det kan röra sig om att analysera egenskaper och strukturer i syfte att ställa upp och testa nya hypoteser och teorier.

Grundforskning handlar om att utforska och flytta gränserna för vårt vetande. Denna forskning kan leda till helt nya frågor om sådant som vi inte visste att vi inte visste, och ger en kunskapsbas att använda i situationer som vi inte kan förutse idag.

Grundforskning kan ibland även benämnas ”förutsättningslös forskning”, där forskaren ställer frågor som varken sammanhanget, normer eller beställare pekar ut. En annan definition är ”forskning utan tillämpningar i sikte”. Med det menas att forskaren utan att tänka på vad forskningen skulle kunna användas till söker kunskap enbart för kunskapens skull. En tredje definition är ”nyfikenhetsdriven forskning”, där forskarens egen nyfikenhet är den främsta drivkraften. Ibland beskrivs även grundforskning som ”frontforskning”. Det innebär att forskaren experimenterar och utmanar gängse vetande.

Grundforskning kännetecknas av att det är forskaren själv som vill ha svar på vissa frågor. Inom tillämpad forskning är målet vanligtvis att ta fram ny kunskap som i första hand syftar till en bestämd praktisk tillämpning.

Fundament för framtida innovationer

Fri grundforskning kan ses som ett fundament för framtida innovationer. Även om syftet primärt inte varit att hitta tillämpbara lösningar på olika praktiska problem så har grundforskning många gånger lett till stora och viktiga upptäckter som resulterat i praktiska tillämpningar. Grundforskning inom molekylärbiologi, genetik och biokemi har banat väg för gensaxen CRISPR-Cas9 som har en mängd potentiella tillämpningar för hälsa och framsteg inom jordbruket.  Ett annat exempel är de upptäckter som möjliggjort utvecklingen av effektiva mRNA-vaccin mot covid-19. Ett tredje exempel är hur kemisterna Nils Löfgren och Bengt Lundqvist vid dåvarande Stockholms högskola upptäckte den substans som kom att bli lokalbedövningsmedlet Xylocain*.

Stockholms universitet starkt inom grundforskning

Stockholms universitet kännetecknas av sin grundforskning. Inom alla fyra fakulteter står grundforskningen för den övervägande delen av forskningen. En stor del av denna forskning är dessutom nationellt ledande och internationellt framstående.

I Stockholms universitets strategier för 2023–2026 går det att läsa att universitetets grundläggande uppdrag är ”…att bidra med vetenskapligt baserad kunskap. Den skapar utveckling; fri grundforskning ger framtida innovationer. Stockholms universitets starka grund-forskningsprofil ska fortsatt främjas och forskningens betydelse för kunskapsutveckling, nyttiggörande och för att lösa samhällsutmaningar ska tydliggöras.”

Stockholms universitet är mycket framgångsrikt i att få extern finansiering till sin grundforskning. De främsta finansiärerna är Vetenskapsrådet, Wallenbergstiftelserna, Europeiska forskningsrådet ERC, Formas, Forte och Riksbankens Jubileumsfond.

På dessa sidor på webben ger vi exempel på grundforskning som sker vid Stockholms universitet för att belysa grundforskningens betydelse.

* Xylocain är ett lokalbedövningsmedel framtaget av kemisterna Nils Löfgren (1913–1967) och Bengt Lundqvist (1922–1955) i början av 1940-talet på Stockholms högskola. 1943 sålde de rättigheterna till läkemedelsföretaget Astra. Det användes, och används fortfarande, särskilt som lokalbedövningsmedel av tandläkare eftersom bedövningseffekten är omedelbar. Förvärvet av rättigheterna till lidokain (den verksamma substansen i Xylocain) brukar betecknas som den viktigaste händelsen i Astras historia.
Källa: Patent- och registreringsverket

Stockholms universitets strategier för 2023–2026