AI:n som ska kunna läsa av dina känslor

Foto: Aliaksandr Barysenka/Mostphotos

– Att kommunicera med andra människor är en extremt komplex process. Vi är både sändare och mottagare av verbala budskap – samtidigt kommunicerar vi icke-verbalt på en mer eller mindre medveten och omedveten nivå, säger Lennart Högman, en av forskarna vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet som står bakom projektet ”Låt oss prata om icke-verbal kommunikation”.

Lennart Högman. Foto: privat

Forskarteamet tittar på verbal och alla sorters icke-verbal kommunikation, såsom ansiktsmimik, kroppsrörelser, till exempel om man rör sig närmare eller bortåt, tonen på rösten med mera.

– Ansiktet förmedlar ju väldigt mycket information, vi har minst 40 muskler i ansiktet som gör att vi kan kommunicera med varandra på ett väldigt rikt sätt och som ger oss möjligheter att lösa saker effektivt i grupp. Att ha en samstämmighet i kommunikationen – att vi hela tiden läser av om vi blir speglade är väldigt betydelsefullt för oss, säger Lennart Högman. 

Ska fungera som rådgivare till terapeuter

Detta har blivit betydligt svårare när allt fler möten sker digitalt. Lennart berättar att cirka 96 procent av alla terapeuter idag erbjuder internetterapi i USA, jämfört med drygt 20 procent 2019. Troligtvis är siffrorna liknande i Sverige. Hur påverkas vi av att träffas så mycket via nätet? Hur speglar vi varandra då och vad blir det för skillnader jämfört med att ses i verkliga livet? Det är något som forskarna bakom projektet hoppas lära sig mer om. 

Det främsta syftet är att utveckla ett AI-system som ska fungera som en rådgivare till psykoterapeuter. Det största användningsområdet kommer troligtvis att vara för internetterapi, men även för terapi där man träffas fysiskt. I första hand dynamiskt orienterade terapier, till exempel psykodynamisk terapi, men även KBT och även för schematerapi som till exempel används vid Emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Lennart Högman tror att verktyget på sikt även kan komma att användas i parterapi, även om det är lite mer komplext. 

Kan följa emotionell utveckling över tid

Ett av målen med projektet är att undersöka ifall behandling med internetterapi kan ge samma gynnsamma effekter på lång sikt.

– Det är svårt att känna in andra personers känslor när man förmedlar information via nätet, särskilt på grund av att man inte får samma ögonkontakt. Det skapar helt andra förutsättningar för en interaktion. Kan man kompensera, går man till exempel över till att lyssna mer på rösten? 

Verktyget gör det möjligt att följa en klients emotionella utveckling över tid. Man kan även se när terapeuten och klienten samtidigt uppvisar en viss sorts känslor eller när det uppstår skillnader i synkningen. Och just samstämmigheten tror forskarna är viktig för behandlingsutfallet. Det är relativt vanligt att klienter avbryter sin terapi i förtid, vilket Lennart Högman menar kan ha att göra med att en del klienter inte upplever att de får den kontakt med terapeuten som de förväntat sig.

Skärmbild från AI-verktyget under ett videosamtal mellan Stefan Hau, projektledare, samt Ulrik Rosenvinge Thurmer på företaget Empatik.

Fångar upp motstridiga signaler

Genom systemet kan man också få sammanfattningar av samtal, och framöver även kunna ställa specifika frågor som i Chat GPT.  

– Till exempel ”kan du sammanfatta allt som den här personen har sagt kring sin mor, sin far, en plats eller vad som helst”, samtidigt som man kan få fram vilka positiva och negativa känslor som visats i olika sammanhang. Systemet blir som en assistent som minns vad som försiggått under hela terapin, säger Lennart Högman. 

På så sätt kan det fungera som ett verktyg för att mäta kvalitet och att förbättra behandling. Samtidigt har han full förståelse för att alla inte kommer vilja använda verktyget. 

– Har man jobbat 30 år som terapeut har vi all respekt för att man kanske inte vill använda det. Men i en framtid kan det vara till stor nytta, man tränar upp sin förmåga att läsa av. Det är lätt att överskatta den egna kunskapen om hur andra människor tänker, ofta utgår vi från vårt egna sätt att fungera och applicerar det på andra.

Verktyget ska också kunna visa när en klient förmedlar motstridiga signaler, när det en person säger inte stämmer överens med kroppsspråket. Men Lennart Högman är noga med att påpeka att deras teknik inte ska få användas i förhörssituationer av något slag.  

Kan mäta emotionell kompetens

Förutom terapisammanhang ser Lennart Högman en rad andra möjliga områden. Exempelvis utbildningssammanhang, inte bara i utbildning för terapeuter utan även andra typer av utbildningar för att mäta hur personer reagerar emotionellt i olika sammanhang. 
– Problemet har tidigare varit att mäta emotionell intelligens. De flesta system bygger på självskattningar, även om det finns en del objektiva mått. Det här skulle kunna bli ett väldigt bra verktyg för att mäta emotionell kompetens, att avgöra om en person har svårigheter med interaktion och på vilket sätt det yttrar sig. 

Ett annat sammanhang skulle kunna vara vid rekrytering, något som dock inte är helt problemfritt, menar Lennart Högman. Den oro de flesta känner inför en anställningsintervju skulle naturligtvis kunna förstärkas om man dessutom blir bedömd av en AI. Ytterligare ett användningsområde skulle kunna vara appar för online-dejting, även om det inte ingår i projektet. 

Viktigt försöka undvika fördomar

Ett problem med AI som diskuterats mycket är risken att fördomar återskapas. 
– Det är alltid på gott och ont – det finns inga AI-system som är unbiased, de är ju upptränade på data och har sina inbyggda fördomar. 

Det väsentliga är att försöka bygga ett system som undviker fördomar så långt det är möjligt, och att vara medveten om att man ständigt behöver göra förbättringar. Det gäller att ha träningsdata som är väldigt brett och utvalt på ett sådant sätt att man ska undvika fördomar samtidigt som man utvecklar systemet för att följa alla etiska riktlinjer, menar Lennart Högman.
– Och tanken är att det ska vara ett rådgivande instrument, inte att AI:n ska fatta avgörande beslut. 

Samtidigt är det en fördel att AI-systemet inte kommer styras av minnesbilder på samma sätt som människor ofta gör efter ett samtal. Här finns allt samlat svart på vitt, dels transkriberat men i sammanfattningen kan man också se var någonstans i samtalet personerna har agerat emotionellt. Dock är det terapeuten som står för tolkningen, menar Lennart Högman. 

– Mänskliga reaktioner är komplicerade, det finns oerhört mycket information i ett möte mellan två människor. Man skulle kunna säga att vi genom projektet försöker öppna dörrarna till de omedvetna processerna i mellanmänskliga möten, avslutar Lennart Högman.  

Text: Elin Sahlin