Främlingar på fältet. En etnografisk utforskning av hur våldsutövande män själva förklarar sitt våld

Många forskare som tidigare sett på hur män förklarar sitt våld har tagit fasta på att förklaringarna fungerar som en slags moralisk förhandling och utifrån Goffmans (1971) teori om återställande uppgifter tolkat mäns egna förklaringar till sitt våld som kalkylerade iscensättningar. Ur det här perspektivet beskrivs männen som medvetet kalkylerande.
 
Det som dock försvinner med Goffmans ontologiska antaganden om människors handlande är att fler faktorer än männens medvetna självpresentation har betydelse för hur de själva talar om våldet. Det är sådana faktorer som Mira Sörmark fått syn på, när hon under en längre tid tagit del av männens berättelser. De hon studerade var en grupp av män som deltog i en terapigrupp, där alla hade blivit hänvisade till gruppen av de sociala myndigheter de kommit i kontakt med som följd av att de utsatt sin kvinnliga partner för våld. 
 
Mira Sörmark tolkar även männens förklaringar som vanemässiga. Hennes poäng är inte att bilden av en man som medvetet försöker framställa sig i bättre dager är fel, men att förståelsen av männens berättelser behöver kompletteras. Utifrån Bourdieus teori om habitus och fält, tolkar Mira Sörmark männens egna förklaringar som förkroppsligade dispositioner vilka hamnar i disharmoni med strukturerna på det sociala fält där de befinner sig – behandlingen. Männens egna förklaringar kan på så sätt förstås som begränsade av levd erfarenhet och yttre sociala strukturer, de är inte enbart en produkt av individens kalkylerande iscensättningar av ett moraliskt själv. 

Goffman, E. (1971). Relations in Public: Microstudies of the Public Order. BasicBooks.

Ta del av artikeln i fulltext

Sörmark, M. (2020). Strangers in the Field: An Ethnographic Exploration of Men’s Accounts of Intimate Partner Violence in a Treatment Group. British Journal of Social Work 50(5):1345-1362. DOI: 10.1093/bjsw/bcz139