Kompetenscentrum för penningpolitik och finansiell stabilitet
Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet, CeMoF, inrättades 2021 på Stockholms universitet. Syftet är att stärka kompetensen inom forskningsområdet som rör frågor som inflation, finanskriser och finansiell stabilitet. Nyligen har centret utvärderat Riksbankens penningpolitik.
Centret fick 60 miljoner kronor i anslag av Riksbankens Jubileumsfond med syfte att stärka forskarutbildningen och forskningsmiljön inom området. De institutioner och institut från Stockholms universitet som ingår i centret är Institutet för internationell ekonomi, Nationalekonomiska institutionen samt Företagsekonomiska institutionen.
Per Krusell, professor i ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, är föreståndare för CeMoF. Han är även medlem ledamot i Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Han menar att bakgrunden till utlysningen var att Riksbanken och andra relevanta myndigheter upplever att de har svårt att hitta rätt personer att rekrytera och därför såg ett behov av fler kunniga forskare inom penningpolitik och finansiell stabilitet.
Forskarutbildningen det centrala
–Vårt syfte var att utbilda doktorander så att det kommer nya ekonomer för att öka på flödet av folk med den här inriktningen. Även innan centrumbildningen hade vi en otroligt stark doktorandutbildning i europeisk bemärkelse, men det här kommer att stärka den ännu mer och gör att vi har möjlighet att ta in fler doktorander. Det stärker universitetets profil, säger Per Krusell.
–Finansieringen möjliggör en satsning på forskarutbildningen både genom en förstärkning av spetskompetensen, och genom att finansiera doktorander inom forskningsområdet. För oss på Företagekonomiska institutionen innebär CeMoF att vi kan satsa mer på forskarutbildningen i finansiell ekonomi än vad som annars vore möjligt, säger Lars Nordén, professor i företagsekonomi och en av Företagsekonomiska institutionens representanter i CeMoF:s ledningsgrupp.
I motsats till mycket av forskningspengar så har de inte fått pengarna främst för forskningen som centret utför. Istället är det utbildningen och forskningsmiljön som är det centrala, menar Per Krusell:
–Nyttan är att vi erbjuder en bra miljö för doktorander som vill forska om penningpolitik och finansiell stabilitet, att vi utbildar forskare som blir fullfjädrade analytiker. Deras breda utbildning är huvudaktiviteten snarare än forskningsrönen.
Utvärderat Riksbankens penningpolitik
En stor fördel han nämner är att centrets doktorander kommer att ha haft kontakt med Riksbanken och liknande myndigheter redan under doktorandtiden. Samarbetet med Riksbanken är också ett av de tydligaste exemplen på hur hur centret samverkar med externa aktörer. Dels har de ordnat internationella konferenser på Riksbanken för doktorander, något som är väldigt positivt för doktorandernas nätverkande med doktorander på andra institutioner i världen. Dels kom de i maj ut med en rapport där de utvärderat Riksbankens penningpolitik. Bakgrunden var en ny Riksbankslag som trädde i kraft första januari i år, där det bland annat står att Riksbankens penningpolitik måste utvärderas ordentligt varje år av en extern part. Finansutskottet bad CeMoF att göra utvärderingen, inspirerade av Norges centralbank som gett till uppgift till ett litet institut att utvärdera deras penningpolitik.
–Rapporten fick stort genomslag i media. Det viktigaste vi kom fram till var att de över lag hade gjort ett bra jobb, men att de var för långsamma i att förstå att inflationen var på väg upp, och i att höja räntorna. Det blir spännande att följa deras arbete framöver och se om de kommer följa de råd vi gav, säger Per Krusell.
Rapporten har inneburit att centret blivit mer synligt, fått en identitet. Planen är att det ska bli ett återkommande uppdrag som görs varje år i maj.
Forskning om inflation och finanskriser
Inflation är just en av de aktuella forskningsfrågor som flera av doktoranderna på centret forskar om.
–Det är jättestora frågor, inflationen är väldigt konkret i folks liv. Den har ju varit väldigt låg i tio år, lägre än vad Riksbanken vill till och med. Helt plötsligt är den på tio procent och alla är chockade. Man försöker förstå hur det här kunde hända, hur det kunde vara omöjligt att få upp inflationen under så lång tid och sen att den går upp helt plötsligt, säger Per Krusell.
Forskningen på centret kretsar även mycket kring finansiell stabilitet, det andra ordet i centrets namn, och finanskriser.
–Även om Sverige inte är i en finanskris just nu är det en fråga som är ständigt aktuell när räntorna går upp och folk har problem att betala sina lån. Då blir Riksbanken orolig att utlösa en finanskris, säger Per Krusell.
Han själv leder just nu ett forskningsprojekt om kriser och ekonomisk ojämlikhet, ett område som överlappar med centrets forskning men där även forskare från Handels är med som samarbetspartners.
Samarbetet överträffat förväntningarna
Centrumbildningen har förstärkt samarbetet mellan forskarna på de olika institutionerna, de har nu en mer direkt koppling till varandra. Särskilt stor fördel är det för Företagsekonomiska institutionen som ligger på Albano, jämfört med IIES och Nationalekonomiska som redan ligger ganska nära varandra i samma byggnad.
Per Krusell säger att samarbetet överträffat hans förväntningar:
–Det har varit lite tändvätska till samarbete inom universitetets gränser. Vi träffas regelbundet och har en styrelse som träffas tre gånger om året. Sakta men säkert har vi blivit mer av en enhet.
Senast uppdaterad: 26 juni 2023
Sidansvarig: CeMoF