Vetenskapsradion lyfter ny forskning om spår av barns språkupplevelser innan födseln

Foto: freestocks, Unsplash

I artikeln ”Prenatal experience shapes the brain” som nyligen publicerades i Science Advances, presenterar en grupp italienska, franska och amerikanska forskare sin studie om hur foster redan i magen kan ta till sig språk. Studien grunder sig på att fostret lyssnar på det som mamman säger under de sista tre månaderna av graviditeten och visar hur den erfarenheten lämnar spår i hjärnan som språkupplevelser efter födseln sedan bygger på. Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholm Babylab vid Stockholms universitet, tycker att det är spännande att studiens resultat bekräftar det 1990-talets beteendestudier visat om nyföddas språkliga förmågor. Redan då kunde man till exempel se att nyfödda kan känna igen sin mammas röst och sitt modersmål för att de har lyssnat på det i magen.

– Den här studien är den första som har kunnat visa detta med hjälp av neurofysiologiska metoder, i detta fall genom EEG frekvensbandanalys, säger Iris-Corinna Schwarz.

I studien kan man se att franskan tydligt sticker ut, då barnets hjärna har mest erfarenhet av det och hjärnbanorna har fått upp en viss vana att bearbeta franska

I den nya studien fick nyfödda med fransktalande mammor lyssna på franska, spanska och engelska upprepningar av en likvärdig mening – varje språk i ett block om 7 min. Forskarna jämförde sedan hjärnans svängningar innan lyssnandet med de efter och kunde se skillnader mellan franska, spanska och engelska.

– I studien kan man se att franskan tydligt sticker ut, då barnets hjärna har mest erfarenhet av det och hjärnbanorna har fått upp en viss vana att bearbeta franska, berättar Iris-Corinna. Spanskan som är lik franskan i rytm gynnas också lite grann av den prenatala exponeringen. Engelskan däremot skiljer sig för mycket från den prenatala exponeringen så att hjärnan har ingen fördel att bearbeta engelska då det inte finns något att bygga på.

Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholm Babylab vid Stockholms universitet. Fotograf: Rickard Kilström

Fördelen med neurofysiologiska studier, menar Iris-Corinna Schwarz, är att barnet inte behöver göra något mer än att lyssna. Spädbarnen i studien sov och hjärnan gav svaret på frågeställningen.

–De tidigare beteenderesultaten togs fram med hjälp av nappsugningsfrekvens, det första beteendet nyfödda kan styra över. Genom att koppla olika sugningstakt till olika stimuli, till exempel olika språk, kan man ta reda på vad barnet föredrar att lyssna på, berättar hon.

I sin egna forskning vid Stockholm Babylabb tittar Iris-Corinna Schwarz och hennes kollegor på om de, på neural nivå, kan se att positiv känsla i barnriktat tal underlättar ordigenkänning hos barnet.

–Man använder mycket positiv känsla när man pratar med spädbarn under första levnadsåret och under den tiden byggs barnets passiva ordförråd, dvs. barnet lär sig ord utan att kunna säga dem än, berättar hon. Med hjälp av EEG undersöker vi hypotesen att barnriktat tal generellt – och framför allt med mycket känsla – underlättar ordigenkänning hos spädbarn.

Här kan du läsa artikeln ”Prenatal experience with language shapes the brain”