Sara Strandberg om Wallenberg Scholar och Higgspartikeln
Programmet Wallenberg Scholars stödjer och stimulerar några av de mest framgångsrika seniora forskarna vid svenska universitet. Anslaget är femårigt med möjlighet till en femårig förlängning. Det finns för närvarande 88 aktiva Wallenbergs Scholars och Emil Bergholtz blev nyligen utnämnd. Sara Strandberg fick en förlängning om fem år. Sara medverkade den 12 april i Sveriges Radios program Vetenskapsradion med ämnet Higgspartikeln.
Sara Strandberg, professor i partikelfysik, Fysikum. Foto: Gunilla Häggström.
Sara Strandberg är professor i partikelfysik på Fysikum. Hon fick nyligen en femårig förlängning av sin utnämning till Wallenberg Scholar.
— Ja, fantastiskt roligt med förlängningen av mitt Scholar-anslag! Tack vare det så kommer vi att kunna växla upp vår satsning på att för första gången observera parproduktion av Higgspartiklar och därmed få en mätning av hur starkt Higgspartikeln växelverkar med sig själv. Det i sin tur ger oss viktiga kunskaper om Higgsfältet och dess roll i universums utveckling.
Den 12 april medverkade Sara Strandberg i Sveriges Radios program Vetenskapsradion med ämnet Higgspartikeln. Peter Higgs belönades med Nobelpriset i fysik 2013 för den teori han presenterat nästan 50 år tidigare. Higgspartikelns existens bevisades 2012. Bakom den fanns en ny värld och tillräckligt att forska på för nästintill oändlig tid framöver. Sara svarar på vad kan vi hitta med hjälp av Higgspartikeln.
— Radioprogrammet handlar om Higgspartikeln och den stora betydelse den har haft, och fortsätter att ha, för partikelfysiken. Det spelades in med anledning av Peter Higgs bortgång i måndags.
I detta projekt använder vi data från ATLAS experimentet vid CERN för att leta efter nya Higgspartiklar i teorier som skulle leda till rätt asymmetri mellan partiklar och antipartiklar och skulle även leda till urgravitationsvågor.
I standardmodellen destabiliseras Higgsbosonens massa i hög grad av kvantkorrigeringar, och modellens fria parametrar måste vara extremt finjusterade för att man ska få fram den uppmätta Higgs-massan.
En supersymmetrisk utvidning av standardmodellen kan bl.a. lösa Higgsmassans finjusteringsproblem och förklara den mörka materian. I detta projekt söker vi efter den supersymmetriska partnern till toppkvarken med data från ATLAS-experimentet på CERN.
ATLAS-experimentet detekterar de partiklar som skapas då protoner eller tunga joner kolliderar vid mycket höga energier i CERN:s största accelerator - Large Hadron Collider, LHC. Här upptäcktes Higgspartikeln år 2012.
