Genushistoriska seminariet

Historiska institutionen har en lång och livaktig tradition av forskning kring genushistoria, det vill säga historia där relationerna mellan män och kvinnor sätts i fokus för historieskrivningen.

I genushistoriska seminariet diskuteras, genomtröskas och debatteras texter med nya genusperspektiv. Seminariet samlar forskare som arbetar med alla perioder, från medeltid till vår samtid, och forskare som ägnar sig åt någon form av genusperspektiv i sin forskning. Information om seminariets program hittar du nedan, samt i kalendariet på Historiska institutionens hemsida.

Till Historiska institutionens kalender

Seminarierna hålls i hybridform, på plats i sal D900 på Historiska institutionen och via Zoom på adressen: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/64330109250

Sammankallande är Anders Ahlbäck och Helena Tolvhed,
Historiska institutionen vid Stockholms universitet.

Svartvitt foto. Kvinnor i gymnastikhall gör gymnastiska övningar i gammaldags mörka kläder.

Sjukgymnastik på Gymnastiska centralinstitutet, Hamngatan 14 i Stockholm runt år 1900. Kvinnliga patienter. Foto: Klemmings atelier, Stockholm. Källa: Gymnastik- och idrottshögskolans bibliotek.

Program VT 2024

Onsdag 17 januari kl 13.00–15.00: Flickor i folkskolan 1840-1921

Agnes Hamberger (Utbildningssociologi, Uppsala universitet) presenterar valda empiriska delar av sitt avhandlingsprojekt i syfte att diskutera lämplig teorianvändning. I avhandlingen undersöker hon föreställningar om folkskoleflickor och utbildning på olika arenor samt hur skolgången organiserades för flickor respektive pojkar. Fokus är bl.a. på genusarbetsdelning och hierarkier, kategorierna ”flicka” och ”gosse”, klassdimensioner, samt de olika femininiteter som existerar parallellt under perioden.

Onsdag 14 februari: Hushåll i arbete

Carolina Uppenberg: Hushåll i arbete. Genus, arbetsorganisation och ekonomisk förändring studerat genom 1800-talets torparhushåll.

Ons 13 mars

Ämne för detta seminarietillfälle meddelas senare.

Ons 24 april: Följa pengarna!

Kirsti Niskanen: Följa pengarna! Forskningsfinansiering, forskarpersona och kön vid Stockholms högskola, 1920–1950

Arkiv: Tidigare seminarier

HT 2023

Torsdag 5 oktober kl. 13.00–15.00: Politisk styrning och genus i Gustav III:s nationella dräktreform (Obs torsdag!)

Sara Ekström (Idéhistoria, SU) presenterar genusaspekter ur sin avhandling Att styra genom känslor. Regeringskonst i tre gustavianska projekt. När Gustav III introducerade en nationell dräktreform år 1778 hade han idéer om hur dräkten skulle få genomslag i befolkningen utan tvingande lagstiftning. I de här planerna tänktes kvinnorna vid hovet spela en avgörande roll som exempel för andra kvinnor att ta efter.

Onsdag 1 november kl 13.00–15.00: Moder Sveas förlorade söner. Maskulinitetsperspektiv på emigrationen till Amerika 1880–1910.

Tove Tormod Julin (Historia, SU) presenterar. Hon undersöker i sin masteruppsats motiven för och erfarenheter av emigrationen till Amerika 1880–1910 i ljuset av sekelskiftets förändringar i det svenska samhällets manlighetsideal. Genom ett könsperspektiv på männens utvandring utmanar och nyanserar Tormod Julin tidigare ekonomiska förklaringsmodeller.

Onsdag 22 november kl 13.00–15.00: Did love hurt in the 17th century?

Paul Borenberg (Historia, SU) presenterar delresultat från sitt postdok-projekt om sexuell repression och reformationens effekter på sexuella relationer ca 1540–1550.

VT 2022

22/2: Queer temporalitet

Onsdag 22 februari kl. 13–15, rum D900 och Zoom
Kristina Fjelkestam (Stockholms universitet) presenterar.

Läs mer om seminarietillfället

19/4: Profession, identitet och emancipatoriskt handlande, ca 1880–1950.

Onsdag 19 april kl. 13–15, rum D900 och på Zoom.

Läs mer om seminarietillfället

9/5: Högerns kvinnor och jämställdheten på 1970- och 1980-talen

Tisdag 9 maj kl. 15:30–ca 17, rum D900 och Zoom.
Helena Tolvhed presenterar. OBS: dag och tid.

Läs mer om seminarietillfället

Mer om genushistoria

Forskning med genusperspektiv berör alla perioder, från medeltid till vår samtid. Den genushistoriska forskningen vid institutionen är samtidigt också teoretiskt och tematiskt bred. Insikten om att vi, för att studera genus, också måste gå bortom genus är djupt inarbetad i institutionens forskningsprofil.

Denna insikt har fört in institutionens genushistoriska forskning på nya vägar under det senaste decenniet. Särskilda kompetensområden på institutionen där genusperspektiven är starka är till exempel svensk politik under 1900-talet, känslornas historia, män och maskuliniteter, och religion.

Teoretiskt och metodologiskt är ansatserna tvärvetenskapliga. Genus studeras utifrån biografiska perspektiv som sätter en enstaka individ i fokus. Kvinnorörelsen har studerats utifrån de känslor som uppstod mellan kvinnor och hur kvinnor använde sig av dessa känsloband politiskt. Nya teoretiseringar av maskulinitet har utvecklats. Särskilt den tidigmoderna perioden har studerats utifrån queerperspektiv. Medeltiden har analyserats genom nya metoder och perspektiv kring markägande. Flera forskare studerar relationen mellan religiösa föreställningar och genus. På alla dessa områden har forskningen behandlat relativt okänd terräng, och nya förståelser för hur genusrelationer har strukturerat vårt förflutna och fortsätter att strukturera vår tillvaro har utvecklats.