Tidigmoderna seminariet

Under den tidigmoderna perioden, ca 1500-1800, uppstod mycket av det som vi idag identifierar med moderniteten: nationalismen, det europeiska statssystemet, upplysningens samhällskritik.

Fresk i Palazzo Quirinale föreställande japanska ambassadörer till Rom. 1600-tal. Palazzo Quirinale via Wikimedia Commons.

De welvoorziene keuken, Joachim Bueckelaer, 1566. Rijksmuseum, Amsterdam.

Tidigmoderna seminariet äger rum på onsdagar kl. 15:00 - 17:00 i rum D900, Historiska institutionen om inte annat anges, samt via zoom.

Länk till zoom: https://stockholmuniversity.zoom.us/my/tidigmodernt

Seminarieledare: Mats Hallenberg, Anton Runesson och Karin Sennefelt.

Program våren 2024

Onsdag 7/2: Birgit Tremmel Werner

Birgit Tremml Werner (SU) ventilerar artikeln “Polite Convers(at)ions? Catholic Friars and Politeness Discourses in Early Modern Japan”.

Onsdag 6/3: Anton Runesson

Anton Runesson (SU) ventilerar artikel om kor i 1600-talets Sverige.

Onsdag 20/3: Karin Sennefelt

Karin Sennefelt (SU) ventilerar inlednings- och avslutningskapitel för kommande boken Existentialism för 1600-talsmänniskor.

Onsdag 10/4: Marian Füssel

Marian Füssel (Göttingen) presenterar sin bok Sjuårskriget. 1700-talets världskrig. Kommentator är Patrik Winton (Örebro). I samarbete med Seminariet för IR historia.

Obs: Detta seminarium äger rum i Gula villan på Frescati!

Joëlle Weis (Trier) presenterar sitt projekt “Reconstructing Bookscapes. A digital investigation on the private libraries of 18th-century princesses”. I samarbete med digitalhistoriska seminariet (OBS! Endast på zoom).

Onsdag 15/5 ”Tidigmoderna utmaningar”.

Tillsammans löser vi forskningsproblem vi råkat ut för.

Program hösten 2023

Onsdag 13 september: "Fool. In Search of Henry VIII's Closest Man"

Peter K. Andersson (Örebro) presenterar sin bok.

Tisdag 10 oktober: "Gammalt ont. Om kronisk sjukdom och funktionshinder i den tidigmoderna familjen"

Mari Eyice (Stockholm) ventilerar ett artikelutkast.

Onsdag 25 oktober: "The second Vasa regime shift. From personal rule to bureaucratic state"

Mats Hallenberg (Stockholm) ventilerar ett artikelutkast.

Onsdag 15 november: "Kvinnor som genealoger. Minne, släktskap och identitetsformering i Sverige och Danmark, ca 1400–1750"

Margaretha Nordquist (Stockholm) presenterar sitt forskningsprojekt. Samarrangemang med Medeltidsseminariet.

Måndag 27 november: "An Egyptian Plague in Dutch Formosa. A 1654 locust swarm, and the decline of Dutch rule on Formosa"

Mathias Karlsmose (Stockholm) presenterar sin forskning. Samarrangemang med Klimat- och miljöhistoriska seminariet.

Onsdag 13 december: "The Camondo Family. Cultures of Power between the Ottoman Empire and Europe in the Late Eighteenth Century"

Irena Filter (Göttingen) presenterar sitt forskningsprojekt. Samarrangemang med Seminariet för de internationella relationernas historia.

Onsdag 10 januari: Slavery, Rights, and Power in the Early Modern Iberian World.

Daniel Alleman (Luzern) presenterar ett forskningsprojekt.

Om tidigmodern tid

Under tidigmodern tid tog globaliseringen fart och utmanade religiösa och kulturella föreställningar i hela världen. Samtidigt levde människor fortfarande i agrart präglade samhällen byggda på beständiga sociala band - familjer, hushåll, skrån och likande gemenskaper - där heder och ära liksom kontakten med det gudomliga präglade människors vardagsliv.

För alla oss som arbetar med perioden är det naturligt att fundera över kontinuitet och förändring, och problematisera såväl det ”moderna” som det ”tidigmoderna”.

Läs mer om universitetets forskning inom tidigmodern historia

På historiska institutionen arbetar drygt ett tjugotal forskare - både doktorander och disputerade - med tidigmodern tid. Våra intressen spänner över såväl politiska, sociala, ekonomiska som kulturella förhållanden. Här finns forskare som studerar till exempel lek och nöje bland vanligt folk, kunskapscirkulation kring jordbruket och tidigmoderna världsresenärer.

Projekt som drivs vid institutionen fokuserar bland annat på samhällets utstötta, statsvälvningar och politisk utveckling, kroppens betydelse för känslor och religiöst liv, samt klimat och svält.

Området bedriver också en rad samarbeten, både inom institutionen som nationellt och internationellt.