Boksläpp: Shopping i Stockholm. Sociala praktiker på gatunivå 1700–1850
– Om vi blundar och tänker shopping, vad ser vi då? Jo vi ser kanske en shoppinggata, vi ser en massa grejer och kanske Västerlånggatan så som den ser ut idag. Och om vi sen tänker bort det, och tar bort lager för lager tills vi hamnar på 1700-talet och 1800-talet… Hur ser det ut då?
– Vad innebär egentligen ”att handla”? Varför handlar man? Och hur handlar man? Och vem handlar? frågar My Hellsing den publik som samlats i Sevenbomssalen på Stadsmuseet i samband med boksläppet för antologin Shopping i Stockholm. Sociala praktiker på gatunivå 1700–1850 (Stockholmia 2023).
– I boken ger varje kapitel ett perspektiv på de frågorna, fortsätter My, som tillsammans Johanna Ilmakunnas har redigerat boken. Det är en rikt illustrerad antologi som skildrar hur invånare i Stockholm köpte, sålde och framställde olika varor under perioden 1700 –1850. Bidragen i antologin utgår från begreppet shopping definierat som en social praktik, grundad i nöje och socialt umgänge eller ett behov, med fokus på inköp som ägde rum i butiker och bodar men också i hemmen.
Genom att ändå tillämpa begreppet shopping i en förmodern kontext utmanar boken bilden av varutillgång och handel som ett plötsligt genombrott.
I bokens inledande kapitlet skildrar My Hellsing och Johanna Ilmakunnas hur forskningsfältet konsumtionshistoria föddes ur föreställningen om 1700-talet som en brytningstid och en tröskel till ett modernt samhälle, både på ett politiskt och kulturellt plan. Enligt Svenska Akademins Ordbok finns begreppet i svenska språket först 1871, då industrialiseringen fyllde marknaden med massproducerade varor. Genom att ändå tillämpa begreppet shopping i en förmodern kontext utmanar boken bilden av varutillgång och handel som ett plötsligt genombrott. Istället visar boken hur ett konsumtionssamhälle växte fram som en följd av gradvisa förändringar på gatunivå, i människors vardag
– Vi har inte bara tittat på räkenskaper, köp som genomförts, utan också på annonser, korrespondens, personer som tänkt handla eller tagit reda på vad de ska köpa. För shopping är ju även en del av ett socialt spel, menar My.
Hon förklarar också en av bokens centrala poänger, nämligen att analytiskt utgå från ”shopping” i stället för ”konsumtion”, som är forskningsfältets övergripande beteckning. Därmed vill författarna belysa shopping som ett möte kopplat till inköp, utifrån ett aktörsperspektiv. Till skillnad från att studera konsumtion, som betyder förbrukning, och som leder till ett fokus på vad som konsumeras snarare än hur eller varför.
Och – som Johanna Ilmakunnas nämner för publiken i Sevenbomssalen – kanske går det snart att finna tidigare belägg för ordet shopping i svenska språket allteftersom fler historiska källor digitaliseras och orden blir sökbara. För att det shoppades i Stockholm före 1871 verkar det inte råda några tvivel om.
Senast uppdaterad: 29 september 2023
Sidansvarig: Historiska institutionen