Gästforskare Ville Okkonen om användning av ”finlandisering” som politiskt begrepp

Historiebruk och användning av det politiskt laddade begreppet ”finlandisering” är ämnet för den bok om den finländska utrikes- och säkerhetspolitiska debatten som Ville Okkonen skriver under sin tid som gästforskare vid Hans Blix Centrum.

Ville Okkonen är forskardoktor i politisk historia vid Åbo universitet. Under 2024 är han gästforskare vid Hans Blix Centrum för de internationella relationernas historia.

I centrum för Ville Okkonens forskning står begreppet finlandisering. Begreppet uppstod under 1960- och 70-talen och användes som ett nedsättande uttryck för att påstå att Finland och västvärlden var underdånigt och undfallande mot Sovjetunionens vilja och intressen. Ville Okkonen menar att de konservativa i Finland använde begreppet det för att motverka fredsrörelsen.

– Med begreppet varnades Västeuropa för avspänningspolitik och den fredliga samexistensens ”faror”.

Enligt en rad framträdande europeiska och amerikanska protesterade dock mot begreppets berättigande – till exempel Willy Brandt, Walter Scheele, Bruno Kreisky, Olof Palme, Sten Andersson, François Mitterand, James William Fullbright och George F. Kennan. Enligt dessa lyckades Finland med sin politik under Kalla kriget bidra till avspänning och fred.

Ett begrepp i centrum för politisk åsiktsbildning

Hur kan förståelsen av ett begrepp från kalla kriget vara värdefullt för oss idag? Ville Okkonen menar att användningen av begreppet finlandisering säger mycket om den utrikespolitiska åsiktsbildningens natur.

– Efter ha varit ytterst kontroversiellt i flera årtionden, har finlandisering först nyligen blivit nästan okritiskt vedertaget i politiskt tal. Men uttrycket är fortfarande lika politiskt laddat.

Enligt Ville Okkonen används begreppet finlandisering ofta i den politiska debatten utan klara, sakliga grunder eller empiriska skäl.

– Att använda begreppet finlandisering, i stället för att förklara en ståndpunkt, tenderar att förvirra den utrikespolitiska debatten. Det sker uppenbarligen med vett och vilja. Och det är därför ämnet är betydelsefullt.

Det finns nämligen, menar Ville Okkonen, en allvarlig risk för att bilden av samtiden styrs av politiska ändamål.

– Att en situation uppstår som påminner om kalla kriget rättfärdigar inte en fabulerande historieskrivning. Oavsett eventuella lockelser bör våra sätt att göra oss bilder av historien baseras på realiteter snarare än propaganda i stil med kalla krigets.

”Hans Blix centrum en enastående miljö för att forska om internationell politik”

Att skriva en bok om finlands politik i Stockholm kan kanske låta lite omständligt. Men Ville Okkonen menar att Hans Blix centrum är en enastående och ansedd miljö för att forska om internationell politik.

– Centrumets namn påminner också om höga ideal, till exempel om sanningens betydelse, säger han.

Stockholm är också en gammal bekant stad för Ville som förutom biblioteken och promenadparkerna kring Frescati uppskattar att universitetets miljö erbjuder möjligheter att koppla av.

– Jag börjar alltid dagen med morgonbad i Brunnsviken – oavsett årstid. Viktigast för Ville i Stockholm är dock att få jobba med trevliga och inspirerande kolleger.

– Vi alla är seglare av samma stormande hav, var och en.

Ville Okkonen. Foto: Privat.

Om Ville Okkonen

–Jag är forskardoktor i politisk historia vid Åbo universitet och jobbar för närvarande som gästforskare vid Hans Blix centrum. Jag har blivit bevandrad i historiebruk samt politisk och rättshistoria, i synnerhet politiska rättegångar i andra världskrigets Finland, det finländska säkerhetspolisens politiska förehavanden, förhållandet mellan sociala reformer och äganderätt i riksdagens lagstiftningsarbete, lagregleringen av politiken under mellankrigstiden och motstånd mot grundskolereformen på 1960- och 1970-talet. Vidare har jag skrivit om Åbo stads politiska historia samt om känslornas betydelse i politiken. Jag har ytterligare varit intresserad av det finländska inbördeskrigets verkningar

Andra böcker Ville Okkonen medverkat i

Vimmaa ja voimaa. Suomen Teinliitto ja yhteiskunta 1939–1983 (Vurm och kraft. Finlands skolelever förbund och samhället 1939–1983, Teos 2023) [där granskade vi känslornas betydelse i det förflutna och politiken]
Valpon valvomat. Eduiskuntaryhmä kuutosten tapaus (Övervakade av Säpo. Fallet sexlingarna, THPTS 2023)

Tottelematon kansa. Poliittisen vastarinnan muuttuvat muodot (Ohörsamma folket. Förändringar i det politiska motståndet, Vastapaino 2023)

Senare i år kommer kommer en bok om Åbo stads historia som inväntar titel.