Genom ett brett perspektiv på ett århundrades rapportering om våld kan Emmy Atterving se förändring över tid i hur man ser på och förklarar dödligt våld. Idén började formas när Emmy för några år sedan följde rapporteringen om en uppmärksammad mordrättegång. 

– Jag råkade samtidigt sitta och läsa ett rättegångsreportage av DN från 1860-talet, och slogs av hur stora likheterna var.

Vi behöver pressen för att granska makten och se var den fallerar. Men vi använder den också för njutning. I den skärpunkten ligger vår konsumtion av våldsamma berättelser.

Emmy Atterving, doktorand i historia

I förhållandet mellan brott och press ser Emmy Atterving en dubbelsidig användning av medier. 

– Pressen är livsviktig för att vi ska kunna bilda oss en uppfattning om vad som händer i vårt samhälle, och för att vi ska få olika perspektiv på samtida händelser. Vi behöver den för att granska makten och se var den fallerar. Men vi använder den också för njutning. I den skärningspunkten ligger vår konsumtion av våldsamma berättelser. 

Digital undersökning av 1800-talspress

Avhandlingsprojektets källmaterial består av hundra år av svensk dagspress. Det rör sig om tusentals utgåvor och hundratals tidningar. Att närläsa allt skulle vara omöjligt, så Emmy använder sig i stället av fjärrläsning av materialet genom Kungliga bibliotekets digitiserade resurser och metoder inspirerade av korpuslingvistik. 

– Det hjälper mig hitta relevanta fenomen – som till exempel hur annorlunda man beskriver kvinnliga mördare från manliga, eller hur man använder klass för att förklara våldet mellan två personer.

Emmy Atterving presenterar sitt ämne på Digitalhistoriska seminariet på Historiska institutionen tisdag den 21 november. 

Tidningsurklipp om mord och brott. Nyaste Snällposten 1889 och Elfborgs läns tidning 1900.

Digitalhistoriska seminariet: ”Crime in the News” 21 november

Emmy Attervings profilsida