Napoleon korsar St Bernhardspasset. Målning av Jacques-Louis David, (1748–1825), Unteres Belvedere via Wikimedia Commons, Public Domain. (Beskuren)

Gestaltad av Joaquin Phoenix i ett actionfyllt och episkt filmdrama signerat Ridley Scott är Napoleon Bonaparte just nu högaktuell. Men vad vet vi egentligen om honom? Och vad händer när populärkulturen riktar ljuset mot en historisk person?

Napoleon som Hollywoodsaga

My Hellsing, forskare vid Historiska institutionen och specialiserad på 1700-talet, hovkultur och Frankrikes moderna historia har sett filmen. I sin recension i Vetenskapsradion historia sammanfattar hon den som en ”Klassisk Hollywoodberättelse, förklädd till en historia om Napoleon”. Tillsammans med Magnus Jernkrok, doktorand vid Göteborgs universitet, medverkar My även i Bildningspoddens avsnitt #169 ”Napoleon” där berättelsen om honom fördjupas.

Du beskriver hur Napoleon varit både älskad och hatad. En Hollywoodfilm är ju ofta en slags hjälteberättelse, hur fungerar det med en person som Napoleon?

– En kommersiell storfilms första uppdrag är att vara säljande, eftersom den är så dyr att producera. Vare sig man uppskattar eller tycker illa om Napoleon så är intresset för honom viktigt, eftersom det kommer att locka publik, säger My Hellsing. Med det sagt är Napoleon verkligen inte sympatiskt framställd i filmen!

My Hellsing. Foto: Lina Nilsson.

Att berättelsen om Napoleon lyfts just nu tror My kan ha att göra med att vår tid, liksom Napoleons livstid, präglas av väpnade konflikter och politiskt auktoritära ledare. Kanske finns det ett underliggande behov att förstå och tolka sådana skeenden via fiktionen, menar hon.

– Några franska historiker i podcasten Paroles d’histoire beskrev träffande framställningen av Napoleon i filmen som en empatilös maffiaboss. En tidlös stereotyp som förmodligen alltid kommer fortsätta fascinera.

Hur bra är vi, tror du, på att skilja på fiktion och fakta när det kommer till den här typen av historiska drama?

– Jag skulle säga att oavsett om en film bygger på aktuell forskning och försöker vara trogen historiska fakta, eller tar sig större friheter, är det inte i historiska detaljer som dess betydelse ligger. Film påverkar snarare på ett associativt och emotionellt plan, säger My, vilket är lika viktigt. Filmer av den här typen är centrala för att väcka eller återväcka intresset för en tidsperiod. Kan bara gå till mig själv för att inse betydelsen av tidiga filmupplevelser. Och som sen väckte lust att läsa och lära mig mer. 

My Hellsing frågar sig dock om man ska se en film som Ridley Scotts Napoleon som ett lärotillfälle. 

– För vad lär man sig då? Jag är kritisk till den skeva bilden av makt och krig som ges i filmen. Napoleon tycks knappt ha allierade eller vänner, han delegerar inte beslut utan befinner sig ständigt mitt i stridens hetta, säger hon. Helt orealistiskt för en makthavare, oavsett tidsperiod! 

Men krigets verklighet var ju snarare leda, väntan, plundring, epidemier och våld mot lokalbefolkningen […]

My Hellsing

My ogillar också starkt estetiseringen av krig. Hon tycker att filmens styrka visserligen är visuellt spektakulära trupprörelser, action och taktiska genidrag. 

– Men krigets verklighet var ju snarare leda, väntan, plundring, epidemier och våld mot lokalbefolkningen, inte nödvändigtvis i den ordningen. My menar att det hade kunnat bli en betydligt intressantare film med större psykologiskt djup om man verkligen hade tagit tillvara på den verkliga historiska dramatik och relationer som Napoleons liv rymde. 

–Mer möda lagd på manus och mindre på data-animeringar!

Arvet efter Napoleon i Norden

Anders Ahlbäck. Foto: Anders Ståhlberg/SU

Anders Ahlbäck, är docent i nordisk historia och lektor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Han har nyligen diskuterat Napoleons betydelse för Nordens utveckling i podcasten En svensk tiger, i avsnittet ”Napoleon – så gjorde han om Sverige, Finland och Norge”.

Avsnittet fokuserar på Napoleonkrigens effekt på Norden, hur Finland bryts loss och blir en del av Ryssland och hur Norge blir en del av Sverige, men det handlar inte bara om kartan ritades om.

– Något slags modernt Norden, inte bara statsgränserna utan också hur samhällena styrs, menar Anders Ahlbäck, att Napoleonkrigen förde med sig. Även om en viss rättssäkerhet och att medborgarna får mer att säga till om visserligen hade äldre rötter så menar han att många av de grundstenar som senare blev 1900-talets Norden läggs under den här tiden.

Med Napoleonkrigen spreds också en helt ny idé kring hur arméer skulle byggas – det som vi idag känner som allmän, manlig, värnplikt – något som kom att förändra krigföringen totalt. Idén var sprungen ur franska revolutionen, och kom att ersätta de tidigare arméerna som bestod av yrkessoldater, som ibland var tvångsvärvade. Att det blev just Napoleon som kom att dra nytta av detta menar Anders Ahlbäck handlade mycket om att han råkade vara på rätt plats vid rätt tid och trädde upp på världsscenen just som flera av revolutionens idéer implementerades.

Just värnplikt och manlighet är något som Anders Ahlbäck forskat mycket om och han berättar i podden om hur en orsak till att Napoleons arméer var så framgångsrika var att de stred för sin republik och sin revolution, som gett dem rösträtt.