Verktyget Nodegoat skapades år 2011 och utvecklades inom projektet SPIN, ”Study Platform on Interlocking Nationalisms”, vid Universiteit van Amsterdam. Syftet var att kartlägga de historiska och kulturella rötterna till Europas nationalistiska strömningar under romantiken och det långa 1800-talet. I fokus för studien stod de intellektuella nätverk som bar och spred de framväxande idealen för kulturnationalism under perioden.

För att kunna organisera och visualisera den data som samlades in inom projektet behövdes ett digitalt verktyg, och så växte Nodegoat fram. Det som började som en bunt brev i en databas blev med tiden till en hel digital encyklopedi över den romantiska nationalismen i Europa, fylld med allt från personer och relationer till målningar och texter. Efter hand utvecklades också de digitala metoderna för att visualisera data inom SPIN-projektet till ett digitalt analysverktyg öppet att använda även för andra forskare. 

Digitala verktyg skapar nya möjligheter för historieforskningen

Sune Bechmann Pedersen, docent i historia och universitetslektor med inriktning mot digital historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet är en av dem som använder digital visualisering i sin forskning. Han forskar om hur internationell turism blev ett fenomen som politiker och ekonomer började intressera sig för under första hälften av 1900-talet. Under denna period skapades olika internationella organisationer som verkade för att främja turism och bekämpa byråkratiska hinder. Organisationerna anordnade återkommande konferenser och fick med tiden allt fler medlem som bidrog till att sprida kunskap och professionalisera resebranschen. 

En relationell databas som Nodegoat är ett utmärkt verktyg för att skapa en överblick över ett källmaterial och undersöka alla tänkbara typer av relationer som förändras i tid och rum.

Sune Bechmann Pedersen

I arbetet med att kartlägga vilka personer som deltog på vilka möten, vilket i sin tur gör det möjligt att analysera framväxten av ett transnationellt nätverk av turistexperter, använder Sune Nodegoat. Han menar att den här typen av digitala verktyg öppnar för många möjligheter inom historieforskningen.

– En relationell databas som Nodegoat är ett utmärkt verktyg för att skapa en överblick över ett källmaterial och undersöka alla tänkbara typer av relationer som förändras i tid och rum.

Men, påpekar han, som med alla typer av verktyg finns det en inlärningskurva som kan kännas brant till en början. 

– Fördelen med Nodegoat är dock att programmet är designat av historiker för historiker, så jämfört med andra databasverktyg vill många historiker nog uppleva att avkastningen blir större om man vågar språnget.

Den digitala verktygslådan för historiker har växt i snabb takt i de senaste åren, och fortsätter att växa. 

– Det utvecklas ständigt nya avancerade program, säger Sune. Och även om man inte identifierar sig som digital historiker finns det ett antal lättillgängliga verktyg som man kan ha nytta av, till exempel Transkribus för handskriftsigenkänning, Tropy för hantering av arkivfoton och Voyant för ”fjärrläsning” av stora textmängder.

Så här kan det se ut i Nodegoat. Geografisk visualisering av över 38000 brev i databasen ERNiE. Nodegoat.

Digitala verktyg och öppen vetenskap

Den 10 mars 2021 antog Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF:s, förbundsförsamling en nationell färdplan för öppen vetenskap. Öppen vetenskap (open science) är ett vitt begrepp som syftar till att göra forskningsresultat och fler delar av forskningsprocessen mer transparent, tillgänglig och återanvändbar. I regeringens forskningsproposition 2020/21:60, s.101 fastslås att:

”…vetenskapliga publikationer, som är ett resultat av forskning som finansieras med offentliga medel, ska vara omedelbart öppet tillgängliga med verkan från 2021. Vad gäller forskningsdata ska omställningen vara genomförd fullt ut senast 2026, vilket innebär att forskningsdata ska göras tillgängligt så öppet som möjligt och så begränsat som nödvändigt.”

I arbetet med att tillgängliggöra forskningsdata kan digitala verktyg spela en viktig roll.

– Som forskare bör man alltid sträva efter att använda open source-program som tillåter en att länka och dela data, säger Sune Bechmann Pedersen. Han menar att verktyg som Nodegoat lever upp till dessa krav och har t.ex. funktioner för att publicera datan på en hemsida så andra kan undersöka och interagera med den.

I framtiden hoppas Sune Bechmann Pedersen att fler forskare ska kunna ta del av de verktyg som redan finns – något som kräver resurser. 

– Det måste satsas mer långsiktigt på servrar, support och samarbeten mellan systemutvecklare och forskare så digitala analysverktyg kan bli en naturlig del av vardagen inom humaniora.

Mer om Sune Bechmann Pedersens forskning

Mer om Digitalhistoriska seminariet