Stormningen av Bastiljen (La Prise de la Bastille), av Jean-Pierre Houël (1789), Bibliothèque nationale de France (Beskuren).

Franska revolutionen är historiens kanske mest omskrivna och komplicerade period i Europas och världens historia och den brukar räknas som inledningen på den moderna tidsperioden, med en ny sorts politik och samhälle. Skriv- och läskunniga tog del av skeenden på slagfältet och i politiken i realtid, tack vare en framväxande press och trycksaker. Samtidigt har många undrat om det var någon mening med att avsätta och avrätta en kung för att redan ett par år senare låta en annan autokrat ta makten, fejka en folkomröstning och låta kröna sig till kejsare.

Utifrån aktuell forskning och några klassiska verk utforskar den här kursen flera av franska revolutionens centrala frågor. Kan våld vara ett berättigat medel, om målet är social rättvisa och allmän välfärd? Vad gör att vissa makthavare får människors förtroende och andra förlorar det? Hur hängde olika revolutionära rörelser ihop på olika kontinenter och inspirerade varandra? Hur kunde undersåtar i ancien régime på ett fåtal år förvandlas till medborgare? Och sade drottning Marie-Antoinette verkligen ”de kan väl äta brioche” om det svältande franska folket som protesterade i Versailles för att få bröd? 

Kursansvarig: My Hellsing

Miniatyr av Pierart dou Tielt, "The people of Tournai bury victims of the Black Death". ms. 13076 - 13077 fol. 24v., Wikimedia Commons (PDM)

– Något som är spännande med den här kursen är att den är metodfokuserad: vad finns det för källor kring digerdöden, och hur används de av forskare?, säger Gwendolyne Knight som tillsammans med Inka Timosaari håller i kursen.

Digerdöden utgör kursens ramnarrativ: den fungerar som en konkret hållpunkt i tid och rum. På så sätt kan källmaterialet användas på ett mer variabelmässigt sätt, menar hon. Gwendolyne hoppas att kursen kan fungera som en bro mellan delkurs 1 och delkurs 3, då kursen både är en tematisk fördjupning, men också erbjuder en fördjupning i de källkritiska och metodologiska utmaningar – och möjligheter – som finns inom medeltidshistoria, samt hur forskare har arbetat med dem genom tiden.

Kursansvariga: Gwendolyne Knight och Inka Timosaari

Abd al-Rahman III Receiving the Ambassador, painting by Dionisio Baixeras Verdaguer (1862–1943), 1885. Museum of the University of Barcelona (PD).

Why should I choose this course?

This course will allow students to engage with the changing meaning of the concept of tolerance in the Middle Ages, and offer insights into the religious and political cultures of the Levante, the Iberian Peninsula, as well as the Baltic. It touches on subjects of relevance for today, such as identity, belonging, and exclusion, and interacts with not just the actions of the clergy, nobles, and kings, but also with the agency of non-elite people.

What is its role in the semester overall?

This course will teach you how to engage, discuss and position yourself into up-to-date scholarship and ongoing debates surrounding Medieval political culture. It will particularly train you in entering into a dialogue with current research, which is a necessary skill to anyone that is thinking, writing, and reading, independently about history.

The course is held in English.

Teachers: Gustav Ängeby and Ricardo Fernández González

Nödbostäder i kvarteret Ruddammen mellan Körsbärsvägen och Valhallavägen 1946. Foto: Lennart af Petersens, Stadsmuseet i Stockholm

Kursen behandlar de stora ekonomiska, demografiska, sociala och kulturella förändringar som omdanade samhället som vi lever i – samt hur förändringarna hanterades politiskt av olika aktörer. Vi fokuserar särskilt men inte exklusivt på perioden 1850-1950 och läser ett brett urval av litteratur där problemet behandlas ur olika synvinklar och med olika metodik. Vid ett av tillfällena ger vi oss ut på en stadsvandring i Stockholm.

Kursen tenteras genom inlämningsuppgifter till de olika seminarierna, följt av en mer fri essä som hemtentamen.

Kursansvarig: Hannes Rolf

"Pintura de Castas", c.1763, Miguel Cabrera (1695–1768), Museo Historia Mexicana Monterrey, via Wikimedia Commons (PD), (beskuren)

Konfessionalisering och kolonialism är två centrala aspekter av den tidigmoderna historien både i och bortom Europa, från 1500-talet och framåt. Det var processer som påverkade människors kroppsliga erfarenheter och omvänt. I den här kursen närmar vi oss dessa processer ur olika gruppers erfarenhetsperspektiv. Vi studerar hur kategorier för kroppslig variation, ras och konfession skar in i varandra och varför det var paradoxalt att hålla konvertiter förslavade. Vi studerar hur katolska kvinnor i Peru omprövade hur de skulle leva fromma liv i en ny miljö, och vad conquistadorer ansåg sig behöva äta för att inte förlora sin identitet. Och så diskuterar vi om och i så fall hur kroppen som sådan har en historia.

Kursanvarig: Anton Runesson  

Mer info om kursen kommer.

Kursansvariga: Ragni Svensson och Anders Ahlbäck