Cecilia Lundholm, professor vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik har forskat om undervisning och lärande i samhällsvetenskapliga ämnen i tjugo år, med särskilt fokus på klimat och miljö. Tillsammans med en kollega visar hon i en studie att samhällsvetenskaplig kunskap har mer betydelse för elevers miljövänliga handlingar än vilken värdeorientering de har.

Cecilia Lundholm, prrofessor vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Foto: Niklas Björling


– Tidigare trodde jag att värdeorientering var viktigare för vår benägenhet att stödja miljöpolicys, men vår forskning visar att den kunskap samhällskunskapslärare förmedlar har stor betydelse och är viktig för klimatet.

 I studien ingick 212 elever i årkurs 2 på gymnasiet som alla studerade ekonomi och företagande. Eleverna fick, vid två olika tillfällen med ett års mellanrum, fylla i ett frågeformulär.
– Eftersom vi var intresserade av att se vilken roll utbildning spelar för att utveckla elevers kunskap samt om elevernas, altruistiska, biosfäriska* och egoistiska värdeorientering påverkar deras personliga normer och därigenom deras inställning till miljö- och klimatvänliga handlingar koncentrerade vi oss på frågor som fångade detta över tid. På så sätt kunde vi också se på vilket sätt de förändrades, förklarar Cecilia Lundholm.

Kunskap påverkar acceptans av styrmedel

På gruppnivå visar resultaten en liten men betydande ökning mot en altruistisk, biosfärisk och egoistisk värdeorientering. På individuell nivå sker däremot stora rörelser över tid. Nästan två tredjedelar av eleverna ändrade sin värdeorientering under året.

 Cecilia Lundholm menar att när det gäller elevernas förändrade uppfattning kring styrmedel är resultaten särskilt betydelsefulla.
– Det intressanta är att när eleverna ändrade sin uppfattning om styrmedel, och såg dem som effektiva, så påverkades i högre grad också deras stöd för dessa. När det gäller skatter och lagstiftning betraktades dessa som de mest effektiva lösningarna på klimatförändringar. Men även marknadspriser sågs som viktiga mekanismer för förändring, säger hon.

Studenters syn på miljövänliga handlingar

Cecilia Lundholm har i ytterligare ett projekt tittat på hur studenter i ekonomi, statsvetenskap och juridik förhåller sig till miljövänliga handlingar. I studien ingick totalt 2 000 studenter vid det första mättillfället i början av första terminen, 1 500 deltog vid ett andra tillfälle i slutet av den första terminen och 800 studenter i slutet av andra terminen.
– I det här projektet ville vi mäta effekterna av hur samhällsvetenskaplig kunskap påverkar uppfattningar om ansvar och miljövänliga handlingar i form av stöd för olika politiska styrmedel, förklarar Cecilia Lundholm.

 Forskarna fokuserade bland annat på frågor om vem eller vilka som har ansvar för att klimatfrågan löses, om studenternas värdeorientering, som egoistiska, altruistiska och biosfäriska värderingar samt om ideologiska ståndpunkter påverkar studenternas syn på miljöpolitiska styrmedel. Man tittade också på om samhällsvetenskaplig kunskap i ekonomi, juridik och statsvetenskap påverkade deras val av dessa styrmedel.

– Det vi såg var att samtliga studenter oavsett ämnesinriktning tillmätte individen ett större ansvar för att lösa miljöproblemen i början av sin utbildning. Efter en termin tillmätte alla studenter samhälleliga institutioner ett större ansvar. Men här kunde man se skillnader mellan de olika i grupperna. Medan de som läste statsvetenskap ansåg att politiska institutioner har ett större ansvar tillskrev ekonomistudenterna istället företagen ett större ansvar.
 Resultaten visar också att studenter med en altruistisk eller biosfärisk värdeorientering uppvisar ett starkare stöd för till exempel miljöskatter och regleringar jämfört med de som har en tydlig egoistisk värdeorientering.

Första studien av indirekta handlingar

Cecilia Lundholm påpekar att tidigare forskning om undervisning främst undersökt individuella handlingar som till exempel sopsortering och minskat bilåkande.
– Vi har tittat på indirekta handlingar där stöd för olika miljöskatter som till exempel flyg- och bensinskatt ingår. Klimatförändringar är storskaliga problem och här behövs lösningar som leder till kollektiva handlingar eftersom de flesta människor inte frivilligt vill förändra sina vanor. Vad vår forskning handlar om är individens intresse och acceptans kopplade till politiska styrmedel. Men det behövs mer forskning inom området, menar hon.

– När det gäller styrmedel måste man också beakta rättvisa. Det är svårt att få acceptans för styrmedel om de inte uppfattas som rättvisa, säger hon.

Lärare måste förmedla hopp

Cecilia Lundholm ser gärna att både forskningen och skolans undervisning blir mer tvärvetenskaplig.
– När det gäller skolan är det viktigt att lärare i samhällsvetenskap och naturvetenskap samarbetar kring undervisningen om miljö och klimat, det kan underlätta förståelsen av till exempel samband mellan utsläpp, problem och olika slags lösningar.

 Själv vill hon i framtiden samverka mer med lärare för att se hur de kan prata om dessa frågor med eleverna på ett vetenskapligt sätt.
– Jag vill gärna göra studier om både kunskap och normer i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet och gärna i ännu yngre klasser. Där är eleverna intresserade av att vrida och vända på vad som uppfattas som ”normalt” och varför det uppfattas så. I de lägre årskurserna är de också mindre benägna att känna att de måste tänka som sina kompisar.

 Cecilia Lundholm understryker att det är viktigt att lärare inger elever hopp.
– Här spelar lärarna en viktig roll. De måste visa att det finns lösningar och stötta eleverna genom kunskap och ge dem möjlighet att se hur de kan agera. Undervisningen kan också fokusera på media och ge elever möjlighet att analysera källor – är detta trovärdigt? – och politiska utspel om klimatet, säger Cecilia Lundholm.

*Biosfärisk värdeorientering betyder att man tillmäter natur och bevarande av natur ett värde. 

Text: Madeleine Salomon