Landskapstypindelning E-län, ur Kulturgeografiskt seminarium 1/79. Fogelvik, Stefan: Kvantitativ landskapsanalys. Att beskriva landskap med siffror, en  manual med tillämpningsexempel.
Landskapstypindelning i Östergötlands län 1979 hämtad ur Kulturgeografiskt seminarium 1/79. Fogelvik, Stefan: Kvantitativ landskapsanalys. Att beskriva landskap med siffror, en manual med tillämpningsexempel.

Geografiska informationssystem (GIS) har de senaste decennierna förändrat hanteringen av rumslig information. En utveckling som gått från tryckta papperskartor till databaser för analys och visualisering. Rumslig information är en viktig del i geografiska studier. Kartor har använts och skapats av geografer under lång tid.

Tillämpningar 
Idag finns stora mängder geografiska data tillgängliga. I smarta telefoner, datorer och läsplattor kan man nu se kartor, flygbilder och satelitbilder över många delar av jordklotet. Det går att navigera och söka information rumsligt. Positioneringstjänster med hjälp av satelitnavigering har möjliggjort detaljerad navigation i stadsmiljöer. Företag, kommuner, stater och andra organisationer samlar alltmer uppgifter rumsligt. Det kan röra sig om befolkning, sysselsättning, verksamhet, markanvändning, topografi, planer med mera som alltså finns digitalt rumsligt representerat. Tillsammans med egenskapad information går det att göra kraftfulla geografiska analyser av dagens samhälle. Detta utgör ett viktigt stöd i forskning och tillämpning inom många sektorer där geografer verkar.

Exempel
Exempel på användning av geografisk information är publika onlinetjänster för att hitta närmaste café eller beräkna snabbaste eller närmaste transportvägen mellan två punkter, vare sig det är till fots, med bil eller med hjälp av kollektivresor. Företag kan beräkna en potentiell marknad i ett visst område. GIS används till att analysera nuvarande och framtida behov av kollektivtrafik. Skapandet av kartor över vissa företeelser såsom cykelleder, naturreservat och planer för bebyggelse är alltjämt viktiga för att visualisera ett förhållande.
 

Karta som studenter på en GIS-kurs skapat med cost-analys för att beräkna områden som nås av brandförsvarets med olika insatstider och hur det området förändras med föreslagen ny placering av brandstationen.
Karta som studenter på en GIS-kurs skapat med cost-analys för att beräkna områden som nås av brandförsvarets med olika insatstider och hur det området förändras med föreslagen ny placering av brandstationen.

 

Utbildning

Det är viktigt att planerare och geografer som kommer ut i arbetslivet har goda baskunskaper om GIS och geografisk information, då det kommit att bli ett viktigt verktyg i företag, organisationer och myndigheter.

På Kulturgeografiska institutionen kan du läsa kurser inom geografisk information från grundnivå till avancerad nivå. I kurserna får du tillämpa dina kunskaper om GIS och geografisk information i projekt och arbeta med skilda programvaror. 

Grundnivå – bas
En grundkurs – GIS och rumslig analys I, 7,5 hp – är ingången till kartografi och GIS. Kursen kan studeras separat men ingår också i Kulturgeografi I – kurspaket, 30 hp, och är obligatorisk på första terminen på Kandidatprogram i kulturgeografi – samhälle, miljö och globala processer, 180 hp, och på andra terminen på Samhälllsplanerarprogrammet, 180 hp. 

Grundnivå – specialisering
GIS och rumslig analys I, 7,5 hp, (och motsvarande kurser) ger behörighet till mer specialiserade kurser på grundnivå. GIS och rumslig analys II, 7,5 hp, och GIS och rumslig analys III, 7,5 hp, kan läsas tillsammans efter varandra och utgör då ett block på 15 hp. Här erbjuds fördjupande kunskaper i analys och visualisering.

Avancerad nivå
På avancerad nivå finns möjlighet att fördjupa sig ytterligare inom kursen Samhällsvetenskaplig GIS, 15 hp.

Totalt antal högskolepoäng inom kartografi och GIS
På grundnivå ger Kulturgeografiska institutionen alltså kurser om totalt 22,5 hp (7,5+7,5+7,5) och på avancerad nivå 15 hp.

Vill du fokusera din utbildning på kartografi och GIS bör du dessutom skriva uppsats (inklusive examensarbeten) som knyter an till detta på såväl grundnivå som avancerad nivå. Därmed kan du studera och tillämpa kartografi och GIS inom ramen för ytterligare 52,5 hp (7,5+15 hp på grundnivå och 30 hp på avancerad nivå).
 

Arbete i ett av GIS-rummen för undervisning i Geovetenskapens hus.
Laboration i ett av GIS-rummen för undervisning i Geovetenskapens hus.

 

Resurser

Kulturgeografiska institutionen har tillgång till de större kommersiella GIS-programmen som ArcGIS och MapInfo, som används i Sverige och internationellt. Institutionen är också resource center för IDRISI. Vi arbetar även en del med Open Source-program vilka kommit att öka i betydelse de senaste åren. Som student vid Stockholms universitet har du tillgång till digital geografisk information som producerats vid Lantmäteriet i Sverige, vilket möjliggör detaljerade analyser i GIS. Geodataenheten är institutionens centrum för geografisk informationsbehandling.

Geografiska data kan vara bearbetade i form av vektordata som exempelvis linjer, punkter och ytor. I kartbilden som visar ett område på landsbygden strax utanför Skara i Västgötland, återfinns exempelvis vägar, bebyggelse och markanvändning. De kan också vara oklassificerade och enbart geografiskt positionerade såsom ortofotot till höger. Olika analyser och presentationer kan göras med GIS. Området ligger på landsbygden strax utanför Skara i Västgötland. c Lantmäteriet, i2012/899.
Geografiska data kan vara bearbetade i form av vektordata som exempelvis linjer, punkter och ytor. I kartbilden som visar ett område på landsbygden strax utanför Skara i Västergötland, återfinns exempelvis vägar, bebyggelse och markanvändning. De kan också vara oklassificerade och enbart geografiskt positionerade såsom ortofotot till höger. Olika analyser och presentationer kan göras med GIS. c Lantmäteriet, i2012/899.

 

Gisela
Webbplatsen Gisela är skapad av Kulturgeografiska institutionen. Här finns allmän information om geografiska informationssystem (GIS) och kartografi samt programvaruspecifika tips för hantering och analys av geografisk data. Gisela skall fungera som ett komplement till den litteratur och den handledning som förekommer vid institutionens GIS-kurser, men också som en vägledning för de studenter som vill fördjupa sig inom ämnesområdet.

Presentation av användning av GIS i forskning vid Kulturgeografiska institutionen.
Presentation av användning av GIS i forskning vid Kulturgeografiska institutionen.

 

Forskning

Många forskare vid institutionen använder GIS i sina studier. Det gäller studier av landskap, planering, befolkning med mera. Några har dock mer specifika projekt som handlar om att utveckla metoder kring GIS med exempelvis satelitbilder. Se vidare om forskningsprofilen Befolkningsgeografi, migration och GIS. Det är forskare med denna inriktning som håller i kurserna.