Kulturgeografi handlar om relationerna mellan människor och platser. En utgångspunkt är att alla mänskliga aktiviteter sker någonstans och att det har avgörande betydelse för hur vi kan förstå och analysera både lokala fenomen och globala processer. När du studerar kulturgeografi lär du dig om hur rumsliga processer – som migration, landskapsförändring och samhällsplanering – formar människors liv och aktiviteter. Vad som skiljer kulturgeografi från andra samhällsvetenskaper är att vi studerar historiska och nutida samhällsfenomen utifrån geografiska begrepp som plats, rum, rörlighet och landskap.

Samhällsplanering handlar om att balansera och väga olika intressen gentemot varandra och på sätt skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i våra städer och regioner. Inom samhällsplanering studerar du olika frågor om samhällets utveckling och framtid. Det handlar om till exempel mark- och vattenanvändning, klimat och miljö, resursanvändning, lokal och regional utveckling, demografi, demokrati, bostäder och kommunikationer.

Geografiämnet behandlar miljö- och samhällsfrågor som är kopplade till världens miljöer, befolkning och människans livsvillkor i olika delar av världen, i städer och på landsbygden. Geografer arbetar med samhällsplanering som rör klimatförändringar, översvämningsrisker och stormskador och med utvecklingsfrågor såsom jordbruksutveckling, storstäders tillväxt, hälsa och flyktingfrågor.