LNU-projektet. År 1968 genomfördes på låginkomstutredningens initiativ den första levnadsnivåundersökningen, en undersökning som blivit stilbildande. Såväl i den löpande svenska statistikproduktionen genom SCB:s ULF-undersökningar, som i andra länder har undersökningar etablerats som bygger på LNU:s koncept. Grunden är att ett riksrepresentativt urval (var tusende) av den vuxna svenska befolkningen (18-75 år undersökningsåren 1991, 2000 och 2010 och 15-75 år undersökningsåren 1968, 1974 och 1981) intervjuas om sina faktiska levnadsförhållanden inom en rad områden som är centrala för människors liv, t.ex. familj, hälsa, utbildning, ekonomi, fritid, boende, politiskt deltagande och sysselsättning/arbetsförhållanden. Detta betyder att ungefär 6 500–7 300 personer har funnits med i urvalsramen vid varje undersökningstillfälle. Svarsfrekvensen har varierat mellan 90,8 procent år 1968 och 72,0 procent år 2010 (61,5 procent om ett särskilt kortformulär inte inkluderas). År 1974 och 1981 ställde Riksdagen medel till förfogande för ytterligare två levnadsnivåundersökningar. År 1991 genomfördes återigen en replikation, då finansierad av åtta olika forskningsråd. Vid alla dessa tidpunkter har i huvudsak samma frågor om levnadsvillkor ställts men i LNU 1991 skedde en metodutveckling med ett inslag av fler frågor av retrospektiv natur (om intervjupersonernas utbildningar, sysselsättningar och sammanboenden genom åren). Dessutom utfördes en intervjuundersökning med de högsta cheferna på de arbetsplatser där intervjupersonerna i LNU 1991 var anställda (se APU). Se även LNU 1968-1991.

Utöka enkätens omfång

År 2000 genomfördes en ny levnadsnivåundersökning (LNU 2000). Den finansierades av Vetenskapsrådet (VR) och Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) via deras gemensamma kommitté för longitudinell forskning. Kopplat till denna LNU gjordes också en separat studie av barn och ungdomar (10-18 år) som bodde i samma hushåll som intervjupersonen i LNU (se Barn-LNU) och om respondenten var gift eller samboende så delades en postenkät ut till partnern (Partner-LNU 2000). Även denna gång genomfördes en Arbetsplatsundersökning (APU). LNU 2010 finansierades av Riksbankens jubileumsfond (RJ) och VR och innebar att LNU genomförts under sex decennier i obruten följd. I LNU 2010 ingick, utöver huvudundersökningen, återigen Partner-LNU (2010) och Barn-LNU (2010). Dessutom intervjuades de barn som år 2000 ingick i urvalet till Barn-LNU – men nu som vuxna (Yngre-LNU). Till undersökningen kopplades också en kortare enkät med frågor om personlighet. LNU 2010 var den första våg av undersökningen som genomfördes med ett digitalt formulär.

Andelen utlandsfödda i urvalet till LNU har länge varit för litet för att det ska vara möjligt att genomföra tillförlitliga separata analyser om utlandsföddas levnadsförhållanden, därför genomfördes i anslutning till LNU 2010 en fristående undersökning med ett representativt urval av utlandsfödda samt deras barn (LNU-UFB). Eftersom frågorna är desamma i LNU-UFB som i vanliga LNU ger denna undersökning ökade möjligheter att jämföra utlandsföddas levnadsförhållanden med inföddas.

LNU-deltagare som överstigit åldern 75 år och inte längre ingår i urvalsramen, deltar istället i Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD), där undersökningar genomförts åren 1992, 2002, 2004, 2011 och 2014.

Här kan du läsa mer om undersökningen SWEOLD

Påverkar den politiska och akademiska debatten

Panelansatsen i LNU-projektet gör att vi har större möjligheter att svara på centrala frågor om människors levnadsnivå. Bara genom att följa enskilda individer över tid kan man avgöra t.ex. uppväxtvillkorens betydelse för senare livsvillkor, vilken betydelse arbetsförhållanden har för människors hälsa senare i livet, vilka konsekvenser förändrade familjeförhållanden har eller vad vuxenutbildning betyder för vilket arbete man får. I de fall de intervjuade samtyckt har intervjuerna i levnadsnivåmaterialet kompletterats med registeruppgifter om bland annat inkomster. Den därigenom skapade databasen har möjliggjort omfattande beskrivningar och analyser av välfärden i Sverige från sent 1960-tal fram till tidigt 2010-tal, bland annat av hur välfärden utvecklats för män och kvinnor, hur den fördelas mellan olika ålders- och socialgrupper, familjetyper och mellan boende i olika ortstyper. Resultaten har publicerats i drygt sextio avhandlingar, ett stort antal rapporter och hundratals publicerade artiklar, främst, men långt ifrån enbart, skrivna av forskare knutna till Institutet för social forskning (SOFI), som sedan 1972 haft ansvaret för LNU. Från 1991 och framåt ingår även frågor om vad som hänt mellan de olika undersökningstillfällena med datum för viktiga skeenden såsom sammanboenden och byte av arbetsplats, vilket ger ännu större möjligheter att följa individuella livsförlopp. Resultaten har blivit uppmärksammade i Sverige, där de fungerat som ett kunskapsunderlag i den politiska debatten. Undersökningsresultaten har också kommit att spela en viktig roll för många politiska beslut, bland annat rörande pensionsåldern, arbetsmarknadspolitik, arbetsmiljölagstiftning och vuxenutbildning.

Den svenska välfärdsforskningen har väckt stort intresse i det internationella forskarsamhället. Så skriver t ex den tidigare presidenten för Finlands Akademi, professor Erik Allardt, att "svensk samhällsforskning har i levnadsnivåundersökningarna och deras replikering så att säga gjort en inmutning på den internationella marknaden" och professor Aage Sørensen har beskrivit levnadsnivåundersökningen som det "viktigaste svenska bidraget till internationell socialvetenskap sedan Gunnar Myrdal".

Under 2010-2011 genomfördes den sjätte i raden av levnadsnivåundersökningar (LNU). Ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning (18-75 år) intervjuades om sina faktiska levnadsförhållanden inom en rad områden såsom uppväxtförhållanden, familj, hälsa, utbildning, ekonomi, fritid, boende, sociala relationer, sysselsättning och arbetsförhållanden. Antalet svarande uppgick till 4 415 eller 60,9 procent av urvalet (72,0 procent om en kortare version av formuläret som vissa besvarade inkluderas). Intervjuerna gjordes i de flesta fall via hembesök av intervjuare från Statistiska centralbyrån (SCB).

I anslutning till intervjuerna delades, liksom vid LNU 2000, ett särskilt formulär med frågor ut till LNU-deltagarens partner. Barn till LNU-deltagaren boende i hushållet (9-18 år) intervjuades också med hjälp av inspelade frågor och hörlurar (se Barn-LNU).

I boken Ojämlikhetens dimensioner (Evertsson & Magnusson [red]. 2014. Stockholm: Liber) presenteras resultat och analyser med data från LNU 2010.

Vill du använda dig av data från LNU 2010? Ansök här.

Nedan finner du kodbok för LNU 2010 samt Partner-LNU 2010 på engelska och svenska, samt huvudformuläret och den tekniska rapporten på svenska.

Kodböcker

LNU2010_KODBOK (3969 Kb)

LNU2010_CODEBOOK (4146 Kb)
 

Svarsformulär

LNU_quest_2010 (1259 Kb)

Teknisk rapport

LNU_technical_report_2010 (2052 Kb)

LNU 2000 var den femte i raden av levnadsnivåundersökningar. Drygt 5 000 svenskar intervjuades om sina levnadsvillkor. Svarsfrekvensen var 76,6 procent. LNU 2000 finansierades av ett större forskningsanslag från Vetenskapsrådet (VR) och Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) via deras gemensamma kommitté för longitudinell forskning.

Förutom de intervjuer som gjordes direkt med LNU:s urval, lämnades en nedkortad postal enkät ut till intervjupersonens make/maka/partner/sambo. På det sättet kompletterades bilden av hushållets välfärd utan att intervjupersonen belastades med frågor om sin partner. Det gjorde det också möjligt att undersöka huruvida respondentens och partnens uppfattningar skiljde sig åt i olika frågor. 2 736 partners besvarade enkäten och svarsfrekvensen uppgick till 78,2 procent (av sammanlagt 3 498 partners).

I boken Familj och arbete - vardagsliv i förändring (Bygren, Gähler & Nermo. 2004. Stockholm: SNS Förlag) analyseras en rad sociologiska frågeställningar i gränslandet mellan arbetsliv och familjeliv med hjälp av data från LNU 2000 och Partner-LNU 2000.

I samband med LNU 2000 intervjuades också de barn och ungdomar, i åldrarna 10-18 år, som bodde i respondentens hushåll (se Barn-LNU).

En postenkät med frågor skickades även ut till intervjudeltagarnas chefer eller personalchefer (se APU).

Dokumentation av LNU-2000 och Partner-LNU 2000 i form av kodböcker (svensk och engelsk), svarsformulär (svenskt och engelskt), intervjuarinstruktioner (endast svenska) samt partnerformulär (svenskt och engelskt) redovisas nedan.

Kodböcker

LNU_codebook_2000 (1074 Kb)

LNU_codebook_2000 eng (3137 Kb)

Svarsformulär

År 2000 finns det tre olika formulär för huvudundersökningen. NY-formuläret besvarades av de intervjupersoner som deltog i LNU för första gången år 2000. Detta formulär är det mest omfattande och inkluderar frågor om uppväxt, tidig utbildning etc. PU-formuläret besvarades av de intervjupersoner som tidigare intervjuats i LNU men som vid detta tillfälle var för unga för att besvara frågor om sin sysselsättningsbiografi. PS-formuläret besvarades av de intervjupersoner som har deltagit i flera intervjuomgångar och som 1991 även besvarade sysselsättningsbiografin (dessa behövde år 2000 endast redogöra för sysselsättningar från 1990 och framåt).

Huvudrespondenten

LNU_quest_NY_2000_swe (537 Kb)

LNU_quest_NY_2000_eng (537 Kb)

LNU_quest_PU_2000 (887 Kb)

LNU_quest_PS_2000 (888 Kb)

Partnerformuläret

LNU_quest_partner_2000_swe (364 Kb)

LNU_quest_partner_2000_eng (364 Kb)

Intervjuarinstruktioner

LNU_intinstr_1_2000 (56 Kb)

LNU_intinstr_2_2000 (39 Kb)

LNU_intinstr_3_2000 (9 Kb)

LNU_intinstr_4_2000 (53 Kb)

LNU_intinstr_5_2000 (53 Kb)

De fyra första vågorna av Levnadsnivåundersökningen genomfördes 1968, 1974, 1981 samt 1991. Från 1974 har undersökningarna designats av SOFI. Intervjuerna har genomförts av Statistiska centralbyrån (SCB). Även om frågemetodiken och intervjumetoderna har utvecklats och vissa frågor har tillkommit och en del andra försvunnit så är en stor del av variablerna direkt jämförbara för alla de olika år undersökningen har genomförts. En stor andel av respondenterna ingår i en panel vilket gör det möjligt att studera levnadsnivåutveckling över tid på individnivå. I de fall individer fallit utanför urvalsramarna har de ersatts med unga och utlandsfödda på ett sådant sätt att urvalet i undersökningarna fortsatt varit riksrepresentativt.  

Svarsfrekvenserna för Levnadsnivåundersökningarna 1968-1991 var 90,8 procent (1968), 85,2 procent (1974), 82,4 procent (1981) samt 79,1 procent (1991).

1991 genomfördes även intervjuer med intervjudeltagarnas chefer eller personalchefer (se APU).

Resultat från levnadsnivåundersökningarna har, förutom i ett stort antal vetenskapliga artiklar, övergripande beskrivits och analyserats i böckerna Välfärd i förändring, levnadsvillkor i Sverige 1968-1981 (Eriksson & Åberg [red]. 1984. Stockholm: SOFI)) och Vardagens villkor, levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier (Fritzell & Lundberg. 1994. Stockholm: Brombergs förlag).

Kodböcker och formulär på svenska för LNU 1968-1991 finns samlade nedan. I de flesta fall finns också formulären på engelska.

LNU 1991

Kodbok

LNU_codebook_1991 (670 Kb)

Svarsformulär

LNU_quest_1991 (340 Kb)

Intervjuarinstruktioner

LNU_intinstr_1991 (205 Kb)

Svarskort

LNU_respcard_1991 (52 Kb)

LNU 1981

Kodbok

LNU_codebook_1981 (8758 Kb)

Svarsformulär

LNU_quest_1981_swe (1461 Kb)

LNU_quest_1981_eng (1377 Kb)

LNU 1974

Kodbok

LNU_codebook_1974 (15319 Kb)

Svarsformulär

LNU_quest_1974 (1777 Kb)

LNU 1968

Kodbok

LNU_codebook_1968 (586 Kb)

Svarsformulär

LNU_quest_1968_eng (1528 Kb)

LNU_quest_1968_swe (1883 Kb)

Den samhällsvetenskapliga forskningen om organisation, företag och arbetsliv saknade länge datamaterial baserade på stora riksrepresentativa urval av företag och andra arbetsplatser. Urval som omfattar mer än hundra arbetsplatser har varit mycket sällsynta. Studierna inom området har därmed mycket sällan kunnat göra anspråk på representativitet. Arbetsplatsundersökningen (APU) 1991 innebar att man för första gången i Sverige genomförde en intervjuundersökning med arbetsplatschefer och personalchefer som ingår i ett omfattande nationellt representativt urval av arbetsställen.

Arbetsplatsundersökningen 1991 gick till så att personer som ingick i Levnadsnivåundersökningen (LNU) 1991 och som var anställda på en arbetsplats med minst tio personer tillfrågades om namn, telefonnummer och adress till sin arbetsplats. Om intervjupersonen gav sitt godkännande genomfördes därefter en telefonintervju med den högsta chefen på arbetsplatsen och i vissa fall även med den personalansvarige. Datainsamlingen sköttes av Statistiska centralbyrån. Det totala urvalet omfattade 2 135 slumpmässigt utvalda arbetsplatser med minst 50 anställda, varav intervjuer genomfördes med representanter för 1 994, dvs. 93 procent. Intervjufrågorna i Arbetsplatsundersökningen 1991 har avsett ett brett spektrum av arbetsplatsegenskaper, såsom marknadssituation, organisationsstruktur, personalomsättning, beslutssystem, kontrollformer, rekrytering, upplärning och lönebildning.

Arbetsplatsundersökningen 2000 vände sig till sammanlagt cirka 3 000 arbetsplatser runtom i landet och genomfördes med hjälp av postenkäter. Undersökningen handlade om villkoren för landets arbetsliv och företag, med fokus på personalfunktioner och ledningsarbete. Liksom 1991 var APU 2000 kopplad till LNU 2000 genom att det var de arbetsplatser som intervjupersonerna i LNU var verksamma inom som utgjorde enheten APU. Arbetsmarknadens parter, såväl SAF (idag Svenskt Näringsliv) som LO, SACO och TCO har uttalat sitt stöd för undersökningen och har med stort intresse följt resultatrapporteringen. Samråd har skett med Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR).

Resultaten från Arbetsplatsundersökningen har blivit uppmärksammade bl.a. genom ett stort antal forskningsrapporter samt i massmedia. En mer övergripande resultatredovisning görs i nedanstående volym.

le Grand, C., R. Szulkin och M. Tåhlin (red.) (1996). Sveriges arbetsplatser. Organisation, personalutveckling, styrning, andra upplagan. Stockholm: SNS förlag.

APU 2000

Svarsformulär

APU_quest_2000 (78 Kb)

Levnadsnivåundersökningarna för barn till huvudrespondenterna 2000 och 2010

När forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) genomförde Barn-LNU för första gången år 2000 var det en pionjärundersökning i Sverige. Många hade då länge pekat på problemen med att information om barn ofta fås via föräldrarna och betonat vikten av att barnen själva får komma till tals. Som ett svar på detta genomfördes Barn-LNU 2000 efter ett gediget förberedande arbete enligt en brittisk modell. Det innebar att barnen (10-18 år) fick lyssna på frågorna i en bandspelare och fylla i svaren i en separat svarsenkät. Intervjumetoden och frågorna fungerade över förväntan och resultaten från Barn-LNU 2000 ledde till nya insikter och förbättrad information om barns levnadsförhållanden. Som en följd av framgångarna har Statistiska centralbyrån sedan 2001 inkluderat en barn-del i sin årliga Undersökning av Levnadsförhållanden (ULF), där frågorna baseras på Barn-LNU 2000.

Frågorna i Barn-LNU var parallella till de frågor som ställdes till de vuxna och avsikten var att belysa de ungas välfärd och levnadsvillkor. 1 304 barn och ungdomar svarade på enkäten. Under 2010 genomfördes också en uppföljningsintervju med de barn som ingick i Barn-LNU 2000 kallad Yngre-LNU som också inkluderade deras partners. Barn-LNU har därmed utvecklats till en delvis fristående studie som kan besvara frågor om hur förhållanden under uppväxttiden påverkar levnadsförhållanden senare i livet.

I anslutning till LNU 2010 samlades återigen data in om barn och ungdomar i åldern 10-18 år (födda 1992-2000) som bodde i huvudrespondenters hushåll.  Barnen intervjuades denna gång med hjälp av en CD-spelare där frågorna lästes upp för dem samtidigt som de fyllde i svaren i ett svarsformulär. Det var därmed inte möjligt för någon annan i närheten att se hur barnen svarade på de olika frågorna. Intervjun med barnen tog ungefär 30 minuter och skedde samtidigt som deras mamma eller pappa intervjuades av en av SCB:s besöksintervjuare.

En övergripande resultatredovisning av Barn-LNU 2000 har gjorts i nedanstående volym:

Jonsson, J.O., Östberg, V., med Brolin Låftman, S. och Evertsson, M. (2001). Barns och ungdomars välfärd, Kommittén Välfärdsbokslut, SOU 2001:55. Stockholm: Fritzes.

Barn-LNU 2000 och Barn-ULF 2001-2003

Kodbok

Barn-LNU-ULF_codebook_2000-2003 (617 Kb)

Svarsformulär

Barn-LNU_quest_1_2000 (87 Kb)

Barn-LNU_quest_2_2000 (97 Kb)

Barn-LNU_quest_3_2000 (97 Kb)

Barn-ULF_quest_2002 (532 Kb)

Barn-LNU 2010

Kodbok

Barn-LNU2000-2010_KODBOK (181 Kb)

Svarsformulär

Barn-LNU_quest_1_2010 (289 Kb)

Barn-LNU_quest_2_2010 (304 Kb)

Barn-LNU_quest_3_2010 (304 Kb)

Yngre-LNU 2010

Yngre-LNU2010_KODBOK (2679 Kb)