GAINS logga, av Sandra Thieman.

GAINS är en informell forskningsmiljö som välkomnar alla intresserade forskare och praktiker. Gruppens uppkomst var en naturlig utveckling som startade som informella diskussioner mellan forskare inom samma område. 

–    För oss är det viktiga att vårt arbete gör nytta. GAINS växte fram organiskt av att det fanns folk som gjorde samma saker och en trevlig möjlighet till utbyte. GAINS strävar efter att inte bara vara en forskningsgrupp utan en katalysator för förändring. Med tiden började vi söka medel för gruppen, som vi fick. De medlen använder vi nu till våra gemensamma aktiviteter, säger Johanna Rickne, som tillsammans med Anne Boschini initierade de allra första mötena.

Johanna Rickne är professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI), vid Stockholms universitet, och hennes forskning handlar bland annat om könsskillnader på arbetsmarknaden och i politiken. Hon har det senaste året fått flera prestigefulla priser och anslag vilka ökar synligheten för henne som forskare, men för Johanna är det absolut viktigaste att uppmärksamheten på sikt kommer att underlätta för deras forskningsgrupp att få mer och bättre kontakter med myndigheter och aktörer.

Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid SOFI. Foto: Marcus Marcetic/ Wallenbergstiftelserna.

Forskning som väcker debatt

Tillsammans med medlemmarna i GAINS har hon skapat en konstruktiv forskningsmiljö som underlättar samarbete och kunskapsutbyte över disciplinära gränser. Dess huvudmål är att samla forskare och praktiker för en tvärvetenskaplig dialog om jämställdhet. Ytterligare mål inkluderar att tillhandahålla forskningsbaserade policyråd och främja en stödjande plats för unga forskare. De flesta forskarna inom GAINS kommer från nationalekonomin och sociologin och bidrar på så sätt till den betydande jämställdhetsdiskursen. 
–   GAINS samlar otroligt många duktiga, ambitiösa och drivna forskare som får en att tänka utanför sin egen box. Det är ett sammanhang fyllt med inspiration och idéer men också en grupp med en grundidé som stöttar framför allt unga, duktiga forskare. Johanna har skött det hela väldigt fint, dels via avlönade assistenter som vi alla kan dra nytta av, men där det alltid finns tid och prioritet för deras masteruppsatser. Det är väldigt lite ego inom gruppen, och snarare en känsla av att alla ska kunna vara med, oavsett om du fortfarande är student och ungforskare eller professor, och oavsett vilket ditt huvudämne är. Inom GAINS är fokus på våra ämnen, snarare än specifika metoder, berättar Marie Evertsson som är professor i sociologi på SOFI.

Marie Evertsson leder forskningsprojektet GENPARENT, ett projekt finansierat av det Europiska forskningsrådet (ERC) som fokuserar på vad som händer i karriären när par får barn. I GAINS har teamet från GENPARENT presenterat och fått användbar feedback på artikelutkast från forskare som är intresserade och engagerade i närliggande ämnen. Flera i GAINS jobbar med studier som inkluderar samkönade par och HBTQ personer, något som inte är så vanligt.

Marie Evertsson, professor i sociologi på SOFI som leder forskningsprojektet GENPARENT.

–    En stor fördel med GAINS är att vi blivit mer medvetna om varandra över de vetenskapliga ämnena. Det är fortfarande ett problem att det ofta inte förs dialoger mellan olika vetenskapliga ämnen. Inom SOFI har det stärkt integrationen mellan våra olika enheter LNU, SOCPOL och AME.

Projekt som gör skillnad

De tvärvetenskapliga dialogerna inom GAINS gynnar forskarna och deras resultat. Ett av Johanna Ricknes projekt som särskilt sticker ut för henne, och som har startat dialog på flera olika håll, är hennes studie av könskvoteringens påverkan på meritokratin. 
–    Vi ville verkligen förstå: Måste man byta ut bra män mot dåliga kvinnor? Resultaten visade snarare på förbättringar av männens kompetens när kvinnor med rätt kvalifikationer fick chansen. Mediokra män var mer sannolika att lämna när det kom in fler kvinnor samtidigt som mer kompetenta män blev kvar. Det pappret gav ett tydligt resultat som var empiriskt välgrundat. Det var ett roligt papper att jobba med.

Nyligen släpptes även en rapport i samarbete med SNS, av Anne Boschini och Lina Aldén, som är ett av resultaten från ett större projekt initierat av Lina och Anne, tillsammans med Marianne Sundström. Ett projekt som har fått stöd både från Vetenskapsrådet och från Handelsbankens forskningsstiftelser. I rapporten framhåller forskarna att männen som blir pappor idag har högre föräldrafärdigheter än de män som blev fäder i tidigare generationer. Ett resultat av att faderskap idag kräver ett mer aktivt omhändertagande av sitt barn, och att dagens kvinnor, med sin ökade ekonomiska självständighet, föredrar att bilda familj med män med god föräldraförmåga
–    Vi ville förstå två understuderade aspekter av faderskap: manlig barnlöshet och fäder som inte tar ut någon föräldraledighet. Vi är förvånade över hur mycket social kompetens har ökat i betydelsen för sannolikheten att bli pappa över huvud taget, men det är också tydligt att mer behöver göras för att män ska ta omsorgsansvar redan tidigt i barnens liv, berättar Anne Boschini, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning.

Framväxande trender inom genusforskningen

Johanna noterar ett ökat fokus inom samhällsvetenskaplig forskning på transpersoner och bredare HBTQ-frågor. Hon betonar vikten av att tackla frågor inom HBTQ-spektrat, ett område där forskning fortfarande är relativt knapp inom flera discipliner. Det är ett viktigt ämne som behöver utforskas mer, och hon är glad att se ökad uppmärksamhet inom området.
–    Generellt handlar det om att försöka förstå ekonomisk ojämlikhet och marginalisering hos trans- och andra HBTQ-personer, hur det går på arbetsmarknaden exempelvis. Vi vill lyfta strukturella ojämlikheter och arbetsmarknadsrelaterade frågor. Att kartlägga hur politiken inom området påverkar gruppernas möjligheter att existera på samma villkor som alla andra i samhället, säger Johanna Rickne. 

Erkännanden inom forskningen

Claudia Goldins erkännande i samband med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne markerar en milstolpe inom forskningen om jämställdhet i samhället. Hennes prestation innebär inte bara personlig utmärkelse, utan ger en högre internationell profil för jämställdhetsfrågor inom det nationalekonomiska ämnet, menar Johanna. 

Institutet för social forskning vid Stockholms universitet var en av medarrangörerna till Claudia Goldins föreläsning på Ekonomiska museet. Foto: Māris Vancevičs.

Den 11 december höll ekonomipristagaren en föreläsning under rubriken ”Why women won” som GAINS varit med och arrangerat tillsammans med Ekonomiska museet, Nobelprismuseet, Sveriges Kvinnoorganisationer, FemEk – Kvinnorörelsens ekonomiska tankesmedja, Nationalekonomiska föreningen och organisationen Ownershift. Anne Boschini berättar om varför GAINS var med och arrangerade föreläsningen med Claudia Goldin och det efterföljande minglet:

Anne Boschini är professor i i nationalekonomi vid SOFI.

– Vi inom GAINS ville ha chansen att interagera med Claudia Goldin för att hon betytt så mycket för många av oss och också för att ha en chans att höra mer om hennes senaste forskning. Många kvinnliga ekonomer blev mycket rörda när Claudia Goldin tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne och seminariet blev också ett sätt för oss att samlas och dela glädjen oavsett var vi arbetar.

Vill du också ta del av föreläsningen 'Why Womnen Won' med ekonomipristagaren Claudia Goldin kan du se den i efterhand via denna länk.

Läs mer om GAINS och deras arbete här.