Har människors arbetsliv blivit mer komplexa?
Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar efter andra världskriget – och människors arbetsliv beskrivs ofta ha blivit mycket mer komplexa. Men förändringstakten har inte ökat på senare tid. Det visar en ny studie från SOFI, publicerad i European Societies.
Det svenska arbetslivet har inte blivit mer komplext under de senaste åren – det visar en ny studie från Johan Westerman, Dirk Witteveen, Erik Bihagen och Roujman Shahbazian.
Studien "Work life complexity no longer on the rise: trends among 1930s–1980s birth cohorts in Sweden" publicerad i European Societies, analyserar arbetslivet för personer födda i Sverige från 1930- till 1980-talet. Resultatet visar att arbetslivets komplexitet ökade i början av perioden, men att ökningen sedan följdes av stabilitet.
Forskarna definierar arbetslivets komplexitet utifrån följden och frekvensen av övergångar mellan exempelvis anställning, egenföretagande, inaktivitet, arbetslöshet, utbildning och föräldraledighet, under en betydande del av en persons arbetsliv.
1991 års gymnasiereform en möjlig förklaring
Bland resultaten lyfter de fram att den ökade komplexiteten i 1950- och 60-talisternas arbetsliv främst drivs av förändringar under tidiga karriärfaser – i åldrarna 18 till 37.
– Men för tidiga karriärer för de som är födda på 70-talet och framåt är komplexiteten stabil, och för mellankarriärer i åldrarna 38 till 54 är komplexiteten relativt stabil under en längre tid, säger Johan Westerman, forskare vid SOFI och Institutet för framtidsstudier.
Dirk Witteveen, forskare vid Oxfords universitet och en av författarna till studien, nämner flera faktorer som kan förklara stabiliseringen av trenden i arbetslivskomplexitet.
– En möjlig förklaring är ökningen av antalet unga människor som följer en standardiserad högre utbildningsbana. 1991 genomförde Sverige en utbildningsreform som gjorde alla gymnasieprogram tre år långa, vilket kan ha bidragit till en lägre nivå av komplexitet för vissa unga svenskar. Dessutom har tillströmningen av människor till universitetet avstannat, vilket också kan vara en anledning till den avstannade trenden i arbetslivets komplexitet.
Könsskillnaderna har minskat över tid
Studien visar också tydliga könsskillnader i arbetslivets komplexitet, där kvinnor konsekvent har högre nivåer av komplexitet än män.
– Skillnaden kan bero på fler och längre perioder av föräldraledighet, säger Roujman Shahbazian, forskare vid Münchens Ludwig Maximilians universitet och SOFI.
Skillnaden mellan män och kvinnor minskar dock över tid. Författarna till studien föreslår att framtida forskning kan utforska sambandet mellan utbildningsexpansionen och arbetslivets komplexitet, jämförelser med andra höginkomstländer, och betydelsen av jobbövergångar för komplexitetstrender.
Författarna betonar att framtida framsteg inom AI-teknik och ekonomisk turbulens skulle kunna leda till en ny ökning av karriärkomplexiteten, som ännu inte syns i studiens data.
Så gjordes studien
Studien använder det svenska befolkningsregistret, som omfattar alla individer födda mellan 1930 och 1983 och bosatta i Sverige, totalt cirka 8 miljoner individer. Genom att fokusera på en så lång tidsperiod och ha en så stor population blir det möjligt att analysera arbetslivskarriärer i tidig (ålder 18 till 37) och mitten av livet (ålder 38 till 54), liksom att genomföra separata analyser för män och kvinnor.
Forskarnas definition av arbetslivskomplexitet baseras på ordningen och antalet övergångar mellan att vara anställd, egenföretagare, inaktiv, arbetslös, i utbildning och på föräldraledighet över en betydande del av en persons karriär.
Senast uppdaterad: 7 juni 2023
Sidansvarig: SOFI