Foto: Aleksandr Davydov

Idag är det fler kvinnor som jobbar inom yrken i samhällets toppskikt, med hög lön, lång utbildning och hög prestige. Men löneklyftan i de segmenten har inte minskat de senaste decennierna.

– Det är lätt att tro att den växande andelen högutbildade kvinnor i prestigefulla yrken skulle göra att könslönegapet inom den här kategorien minskar över tid. Tvärtom kan vi nu se att det är inom låg- och medelprestigeyrken, där kvinnor och män fortfarande är ganska uppdelade utifrån yrke, som lönegapet mellan könen har minskat, säger Charlotta Magnusson, docent i sociologi vid Institutet för social forskning på Stockholms universitet.

Kvinnor som grupp tjänar mindre

Tillsammans med Magnus Nermo, professor vid Sociologiska institutionen, har Charlotta Magnusson undersökt hur skillnaden i lön mellan kvinnor och män förändrats i yrken med olika hög prestige. Med hjälp av den stora enkäten Levnadsnivåundersökningen, som genomförts sju gånger sedan 1960-talet, har forskarna kunnat mäta utvecklingen. De yrken som klassats ha hög prestige är exempelvis läkare, jurister och ingenjörer, och lönerna som mätts är omräknade till motsvarande heltidsjobb

Resultatet visar att utvecklingen för könslönegapet i yrken med hög prestige skiljer sig åt jämfört med utvecklingen för yrken som har lägre prestige, det vill säga låg- och medelprestigeyrken. I dessa yrken har könslönegapet mellan 1980-talet och 2010 minskat betydligt, vilket också är resultatet för genomsnittet av alla jobb.

– Men i yrken med hög prestige tjänar kvinnor som grupp alltså fortfarande mindre än män som har likvärdiga arbeten. Löneskillnaden mellan kvinnor och män har varit ungefär den samma i dessa yrken under hela tidsperioden, mellan 1968 och 2010, säger Charlotta Magnusson.

Löneskillnaden förklaras inte av utbildningsnivå

Skillnaden i lön kan inte förklaras med utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet, eller huruvida anställningen finns inom privat eller offentlig sektor. Forskarna har jämfört timlöner och också tagit hänsyn till eventuellt deltidarbete, så gapet förklaras inte av deltidsjobb på ett direkt sätt, däremot kan långa perioder av deltidsarbete på sikt innebära en sämre löneutveckling.
forskaren Charlotta Magnusson i sitt arbetsrum på Stockholms univerirsitet
Charlotta Magnusson, docent i sociologi vid Institutet för social forskning. Foto: Daniel Rossetti/Stockholms universitet

Charlotta Magnusson, docent i sociologi vid Institutet för social forskning. Foto: Daniel Rossetti/Stockholms universitet

– En av förklaringarna som vi kunnat se i andra studier handlar om att det fortfarande är kvinnor som har huvudansvaret för familj och barn. Yrken med hög prestige är ofta tidskrävande med krav på mycket resor i tjänsten, övertidsarbete och tillgänglighet på obekväma tider. Det är svårt att gå hem vid fyra för att ta hand om barnen, säger Charlotta Magnusson.

Om detta gör att kvinnor frivilligt väljer att inte ha sådana jobb eller om de väljs bort av arbetsgivaren har de inte studerat. Däremot har forskarna i andra studier sett att även i de fall där kvinnor har tidskrävande jobb så belönas de inte med lika hög lön som männen.

Lönegapet var vid den senaste mätningen (2010) runt 15 procent i högprestigeyrken och runt 10 procent i medel- och lågprestigeyrken. Gapet för yrken med hög prestige har heller inte förändrats mer bland yngre personer. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män som under 2000-talet var i åldern 25 till 40 år är ungefär desamma som mellan kvinnor och män som var i samma ålder på 1970-talet.

"I jämförelsen med männen ser vi skillnaden"

Eftersom det blivit fler kvinnor som arbetar inom alla yrkeskategorier, även de med höga löner, är det idag totalt sett fler kvinnor som tjänar mer.

– Det är i jämförelsen med männen som vi kan se att skillnaden fortfarande finns kvar. Vi kan se att det nu finns en stor andel kvinnor i alla kategorier jobb, ändå upp till toppen av skalan. Men trots det så minskar inte könslönegapet inom de yrkena, säger Charlotta Magnusson.

Forskarna understryker att eftersom den senaste mätningen i LNU-serien gjordes 2010 kan läget ha förändrats något sedan dess.

– Vi kan se i statistik från Medlingsinstitutet att den genomsnittliga löneskillnaden mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden har minskat det senaste decenniet. Det är möjligt att detta även gäller bland högprestigeyrken. Vi får därför avvakta nästa Levnadsnivåundersökning som ska samlas in under 2020 för att kunna besvara den frågan, säger Charlotta Magnusson.

 
Så gjordes studien

Undersökningen använde data från svaren i Levnadsnivåundersökningen (LNU) från åren 1968, 1974, 1981, 1991, 2000, 2010. LNU-enkäten är nationell och har ett representativt urval på runt 0,1 procent av Sveriges befolkning i åldrarna 18-74 år (för åren 1968 och 1974 var den lägre åldersgränsen 15 år.) Urvalet för studien var personer mellan 18 och 65 år som jobbat minst fem timmar per vecka. Löner mättes i timlön.

Så definieras högprestigeyrken

Yrken som värderas högt i samhället och som många värdesätter och/eller vill ha. Detta mäts genom en subjektiv bedömning med data från runt 60 länder i den så kallade Standard International Occupational Prestige-skalan (SIOPS). Ofta är prestigeyrken också arbeten som kräver lång utbildning och ger hög lön. Exempel på högprestigeyrken är läkare, jurister, universitetsprofessorer och ingenjörer.
 

Läs mer om forskningen:

Charlotta Magnusson, Magnus Nermo (2019), Forty Years of Gender Inequality Among Men and Women in High-Prestige Occupations—Does the Story Differ Among the Young?, kapitel i boken "Gender, Age and Inequality in the Professions: Exploring the Disordering, Disruptive and Chaotic Properties of Communication."

Kontakt

Charlotta Magnusson, docent i sociologi, charlotta.magnusson@sofi.su.se
Magnus Nermo professor i sociologi, magnus.nermo@sociology.su.se