Foto: Kelli McClintock / Unsplash

Dagens idealpappa är en man som tidigt engagerar sig i barnets omsorg och är en god förälder, samtidigt som han har en god, stabil inkomst. Det framhåller Anne Boschini, professor i nationalekonomi vid Institutet för Social Forskning (SOFI), vid Stockholms universtitet och Lina Aldén, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, i SNS-rapporten Den moderna papparollen – ett faderskap i förändring. 

I rapporten fäster forskarna stor vikt vid att männen som blir pappor idag har högre föräldrafärdigheter än de män som blev fäder i tidigare generationer. Ett resultat av att faderskap idag kräver ett mer aktivt omhändertagande av sitt barn, och att dagens kvinnor, med sin ökade ekonomiska självständighet, föredrar att bilda familj med män med god föräldraförmåga. Samtidigt väljer män med låga föräldraskapsfärdigheter själva bort att bli föräldrar. 

Vi ser att mäns sociala kompetens spelar allt större roll för deras sannolikhet att bli föräldrar. Det gäller oavsett inkomstnivå och om de har en partner eller inte. Samtidigt visar rapporten att de pappor som inte tar ut några, eller få, föräldrapenningdagar under barnets två första levnadsår i allt högre grad är låginkomsttagare som tjänar mindre än modern, säger Lina Aldén, docent i nationalekonomi.

Den ekonomiska faktorn verkar alltså ha mindre betydelse för hur mammor och pappor tar ut föräldradagar eller fördelar dem emellan sig. Något som framstår som paradoxalt för forskarna: papporna som tjänar minst i hushållet tar oftare inte ut de dagar som reserverats för vardera föräldern i föräldraförsäkringen. Resultatet indikerar också att fäder som inte tar ut någon föräldrapenning i ökande grad tillhör hushåll med mer traditionella könsnormer. Här visare det sig att det inte bara är pappans mer traditionella normer som är avgörande för om han tar föräldrapenningdagar eller inte, utan mammans normer tycks spela en lika avgörande roll.

Aldén och Boschini lyfter även att män som har en liknande väg in i föräldraskapet som kvinnor, det vill säga män som tidigt tar ett omsorgsansvar, utvecklar både föräldrafärdigheter och en ansvarskänsla som stärker deras roll som aktiva föräldrar. Och även om alltfler pappor tar ut föräldraledighet är det fortfarande en väsentlig andel som tar ut mindre än de tre reserverade månaderna. Enligt rapporten tar ungefär var sjätte pappa inte ut en enda föräldrapenningdag innan barnen har fyllt två år. Därtill tar mammor fortfarande ut många gånger längre föräldraledighet, vilket i förlängningen leder till lägre löneinkomster och så småningom även lägre pension för kvinnor. 
– Uppenbart behöver mer göras för att män ska ta omsorgsansvar redan tidigt i barnens liv. Det skulle till exempel kunna ske genom att de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen måste tas ut före två års ålder. Eller rent av genom att hälften av föräldrapenningdagarna reserveras till vardera föräldern, säger Anne Boschini, professor i nationalekonomi.

Behovet av tidiga och preventiva åtgärder kan i det långa loppet vara direkt avgörande för mäns möjlighet att skaffa familj. Som förslag lyfter Anne Boschini och Linda Aldén några rekommendationer som skulle kunna verka positivt för den moderna papparollen såväl som för samhället i stort. 

En sådan direkt åtgärd skulle kunna vara utbyggnad av föräldraskapsstödet med insatser uttryckligen riktade mot pappor, såsom explicita pappagrupper på BVC vid sidan av de ordinarie föräldragrupperna, vilka kan stödja fäder i att tidigt ta ett omsorgsansvar för barnet. 

På längre sikt rekommenderar forskarna åtgärder som stödjer unga pojkars utveckling av social förmåga redan i grundskolan då de kan bidra både till högre arbetsinkomster och ökad attraktivitet som pappa senare i livet. Det kan i sin tur leda till en minskad risk för socioekonomisk polarisering bland män.

Vi ser risk för en ökad polarisering mellan män som så att säga ”har allt” och män som har sämre möjligheter såväl på arbetsmarknaden som för att bilda familj. En sådan utveckling måste motverkas. Inte bara för att hjälpa enskilda män – det ligger i hela samhällets intresse att fler män får förmågor som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det är dags för politiker att ta nästa steg i utvecklingen av föräldraförsäkringen och föräldraskapsstödet till pappor, säger Anne Boschini. 

Rapportens resultat i punktform

•    Mäns sociala kompetens har blivit viktigare för att bli pappa 
•    Att ha goda föräldrafärdigheter gör att man har en större chans att bli pappa nu än tidigare
•    Det finns risk att polariseringen ökar mellan män »som har allt« och män som har sämre ekonomiska förhållanden och sämre förutsättningar att bilda familj
•    Fäder som inte tar ut föräldrapenningdagar är i allt högre grad är låginkomsttagare och tjänar mindre än barnens mor
•    Fäder som inte tar ut någon föräldrapenning tillhör i större utsträckning hushåll med mer traditionella könsnormer

Rapportens slutsatser och rekommendationer i punktform

•    Åtgärder som stödjer unga pojkars utveckling av social förmåga redan i grundskolan kan bidra både till högre arbetsinkomster och ökad attraktivitet som pappa senare i livet. Det kan i sin tur leda till en minskad risk för socioekonomisk polarisering bland män.
•    Åtgärder som leder till ökad sysselsättning, bättre utbildningsutfall och minskad fattigdom kan förbättra mäns förutsättningar att ta ut föräldrapenningdagar
•    En utbyggnad av föräldraskapsstödet med insatser uttryckligen riktade mot pappor, såsom explicita pappagrupper på BVC (vid sidan av de ordinarie föräldragrupperna), kan stödja fäder i att tidigt ta ett omsorgsansvar för barnet.
•    Ett annat sätt att uppmuntra fäder att ta ett omsorgsansvar tidigt i barnets liv är att införa ett tak för när de nuvarande reserverade dagarna i föräldraförsäkringen får tas ut – exempelvis innan barnet fyllt två år
•    För att skifta de samhälleliga förväntningarna och uppnå ett mer jämställt omsorgsansvar krävs troligen tvingande åtgärder, såsom att reservera hälften av föräldrapenningdagarna till vardera föräldern. Det skapar förutsättningar både för ett mer jämställt föräldraskap och för ökad ekonomisk jämställdhet.

Läs hela rapporten här: Den moderna papparollen - ett faderskap i förrändring

Kontakt

Anne Boschini är professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet.
anne.boschini@sofi.su.se 

Lina Aldén är docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.
lina.alden@lnu.se