Matthew Lindquist, professor i nationalekonomi vid SOFI på Stockholms universitet. Foto: Allan Seppa.

Under 2021 tillbringade mer än 26 000 barn och ungdomar mellan 0 och 20 år minst en natt i samhällsvård. Vanligast var placering i familjehem följt av institutionsvård på HVB-hem. I SNS-rapporten ”Påverkar samhällsvård barns framtida kriminalitet?”, undersöker forskaren Matthew Lindquist, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning på Stockholm Universitet, vad sådana omhändertaganden leder till.
– Att förflytta barn från sina familjer hör till de största ingrepp som samhället kan göra i familjelivet. Det sker förstås efter avvägning av vad som är bäst för barnen, men då gäller det också att veta vad ingreppet får för effekt, säger Matthew Lindquist i ett pressmeddelande. 

I rapporten går Matthew igenom forskningsstudier från bland annat Sverige, Kanada och USA. Mönstret är detsamma här som där: de som varit omhändertagna är överrepresenterade i brottsstatistiken.

I rapporten har Matthew Lindquist tittat särskilt på barn födda i Sverige 1990 och 1991. Av de som placerats på HVB-, Sis- eller familjehem innan de fyllde 20 var risken tre till tio gånger högre att dömas för brott i åldern 20 till 25 år. 
– Sambandet är oroande tydligt, men därmed inte sagt att samhällsvården är skadlig. De här personernas kriminalitet som vuxna kan lika gärna bero på uppväxt- och levnadsförhållanden. I genomsnitt har de som varit omhändertagna lägre utbildning, sysselsättningsgrad och inkomst än andra. Dessutom lider de oftare av ohälsa, säger Matthew Lindquist. 

Barn som placeras i samhällsvård uppvisar alltså fler negativa egenskaper och beteenden och kommer från mer negativa hemmiljöer än barn som inte har blivit placerade. Därför kommer barn och ungdomar med sådana negativa egenskaper oftare att placeras i samhällsvård och begå fler brott som vuxna. 

Till stor del handlar det om att de här barnen kommer från missförhållanden som leder till att de placeras i samhällsvården - och även till att de begår brott i framtiden. Men även om inte samhällsvården har orsakat det brottsliga beteendet så har den i många fall inte förbättrat det. 
–  Innan man omhändertar barnen försöker man ge vård i hemmiljön. Vi har sett att tidiga insatser är av betydelse och att stöttning till familjer i hemmiljön kan göra stor skillnad men socialtjänsten vittnar om att det är många familjer som inte vill ha deras hjälp. Så frågan är hur vi får dem att ta emot hjälpen i tid, säger Matthew Lindquist.

Matthew menar att tidiga insatser är effektivare i den mening att ojämlikheter i form av utbildningsgap eller hälsogap inte hinner uppstå. Den typen av ojämlikhet är svårare att korrigera senare i livet. 
– Ser man dessutom till kostnaderna för kriminalitet är de så höga både socialt och ekonomiskt att det verkligen borde löna sig att satsa på högre kvalitet i samhällsvården. Inte minst genom fler så kallade förstärkta familjehemsplaceringar i stället för institutionsvård. Sådana har visat sig minska såväl framtida brottslighet som antalet dagar som tillbringas i ungdomshem, säger Matthew Lindquist.

Tre lärdomar står ut

I rapporten dras lärdomar från forskningen om effekterna av samhällsvård på framtida brottslighet. Tre lärdomar står ut:

1.Forskning tyder på att det finns ett samband mellan kvaliteten på samhällsvård och framtida brottslighet. Högre kvalitet på vården sänker brottsligheten. De sociala och ekonomiska kostnaderna för brottslighet är dessutom så höga att det är värt att lägga resurser på att förbättra kvaliteten på samhällsvården.

2. Vård i familjehem är att föredra framför institutionsvård, och allra helst tidiga insatser i familjen, hemma.

3. Forskning visar också att barn som placeras i samhällsvård har stora hälso- och utbildningsbrister. Därför måste mer uppmärksamhet ägnas åt hälsa och utbildning för barn och ungdomar som placeras i samhällsvård. Att misslyckas i skolan när man är ung är en av de starkaste indikatorerna på kriminellt beteende som vuxen.

Som ett resultat av rapporten vill Matthew Lindquist skicka med sex rekommendationer. 

1. Öka antalet förstärkta familjehemsplaceringar
2. Höj SiS-hemmens kvalitet
3. Inför obligatoriska hälsokontroller
4. Inför obligatoriska utbildningskontroller
5. Undersök IVOs kontrollfunktion
6. Utöka informationen i Socialstyrelsens register

Läs hela rapporten "Påverkar samhällsvård barns framtida kriminalitet?"