Singlar utan barn ny riskgrupp för fattigdom
Andelen fattiga bland ensamhushållen har ökat kraftigt i Sverige, enligt officiell statistik. Men medan fattigdomsrisken för ensamstående föräldrar länge varit känd visar nu en ny studie från Institutet för social forskning (SOFI) att även singlar utan barn har en dramatiskt ökad risk att hamna i fattigdom. Forskarna kan nu också koppla ökningen av fattigdom till restriktioner i arbetslöshetsförsäkringen.
– Idag är risken att vuxna singlar hamnar i fattigdom nästan lika stor som hos ensamstående föräldrar. Även om den största ökningen skett för ensamstående föräldrar så är det utvecklingen hos vuxna singlar som överraskat oss mest. Det här är en nyupptäckt riskgrupp för fattigdom, säger Susanne Alm, docent i sociologi vid Institutet för social forskning, SOFI, på Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
Att ha en partner skyddar mot fattigdom
Resultatet från studien visar att andelen singlar i arbetsför ålder – både med och utan barn – som riskerar att hamna i fattigdom har ökat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. För gruppen ensamstående föräldrar har risken ökat från 7 procent till runt 28 procent, och bland singlar utan barn från 10 till 24 procent. För par (med och utan barn) är ökningen betydligt lägre och endast några få procentenheter. När en partner står utan arbete skyddar den andre partnern ofta hushållet från att hamna i fattigdom – ett skydd som ensamhushåll inte har.
– Arbetslöshetsförsäkringen har blivit mer restriktiv och begränsad under de senaste decennierna. Idag är det färre som kvalificerar sig, och de som gör det får också en mindre andel av sin tidigare lön i ersättning. Det är en huvudförklaring till den ökande fattigdom bland ensamhushåll som vi observerar i Sverige, säger Rense Nieuwenhuis, docent i sociologi vid SOFI.
Kopplade förändrad socialpolitik till singlars fattigdom – för första gången
Forskarna har kunnat utesluta andra möjliga förklaringar till hushållens ökade ekonomiska utsatthet, däribland förändringar i barnbidraget, försörjningsstödet, sjukförsäkringen, och aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Även vissa arbetsmarknadsförändringar analyserades, såsom den ökade andelen tidsbegränsade anställningar och andelen egenföretagare. Det är första gången som man har kunnat koppla socialpolitiska förändringar till ensamhushållens fattigdomsrisker, menar Kenneth Nelson, professor i sociologi vid SOFI.
– Vi kan nu visa att nedskärningar i arbetslöshetsförsäkringen har haft en stor inverkan på ensamhushållens ekonomiska situationen. Det är nästan hälften av ökningen av fattigdom som förklaras av detta, säger Kenneth Nelson.
Precis som i många andra länder i Västeuropa har Sverige gått mot att bli ett samhälle med en tvåförsörjarmodell, där två vuxna i ett hushåll förväntas arbeta och bidra till familjens försörjning. Men när arbetslösheten i början av 1990-talet steg samtidigt som socialpolititiken skars ner fick modellen med två försörjare en oavsiktlig konsekvens, resonerar Susanne Alm.
– Vi kan nu se att tvåförsörjarmodellen, som det flesta ju är överens om är någonting bra, har en oväntad baksida för ensamhushållen. Tidigare kunde du under kortare perioder bli försörjd av samhället, även om du var singel, men idag ser vi hur många fler faller igenom det sociala skyddsnätet, säger Susanne Alm.
Fakta: Så gick studien till
I studien har registerdata för 400 000 vuxna i åldern 25-64 år bosatta i Sverige under perioden 1988 till 2011 analyserats, med data från SCB. För varje år har ett slumpmässigt och riksrepresentativt urval på runt 15 000 personer gjorts, med uppgifter om inkomst, sysselsättning och familjesituation, och utvecklingen av fattigdom för olika hushållstyper kunde då undersökas. Forskarna kombinerade sedan dessa data med information om arbetslöshetsförsäkringen: Hur många av de arbetslösa som kvalificerade sig till den inkomstbaserade försäkringen, samt hur stor andel tidigare lön som ges i ersättning.
Definition av begreppet “i risk för fattigdom”
I risk för fattigdom räknas den som har en disponibel inkomst (korrigerad för hushållsstorlek och sammansättning) som ligger under 60 procent av medianinkomsten. Den här fattigdomströskeln tillämpas bland annat av EU-kommissionen. I studien ovan har forskarna också analyserat inkomster under 50 och 40 procent av medianinkomsten, utan några större avvikelser i de huvudsakliga resultaten.
Mer om forskningen
Susanne Alm, Kenneth Nelson, Rense Nieuwenhuis, The Diminishing Power of One? Welfare State Retrenchment and Rising Poverty of Single-Adult Households in Sweden 1988–2011, European Sociological Review
DOI: https://doi.org/10.1093/esr/jcz053
https://academic.oup.com/esr/advance-article/doi/10.1093/esr/jcz053/5601460
Kontaktinformation
Susanne Alm, tel 08-16 34 03, e-post susanne.alm@sofi.su.se
Kenneth Nelson, 08-674 71 28, e-post: kenneth.nelson@sofi.su.se
Senast uppdaterad: 9 december 2022
Sidansvarig: SOFI