Sebastian Björnhammer. Foto: Privat.

Genom naturvetenskapliga processer tar ny kunskap form. Elever behöver få lära sig att genomföra naturvetenskapliga undersökningar och lära sig om naturvetenskapliga undersökningars karaktär. I en tid med informationsöverflöd och konspirationsteorier i sociala medier, är det kanske viktigare än någonsin. Tidigare forskning har visat att elever inte har tillräckliga kunskaper om naturvetenskapliga processer, och att när eleverna får möjlighet att arbeta laborativt i klassrummet, är det oftast i syftet att de ska lära sig om begrepp och fenomen. 

Sebastian Björnhammers avhandling ”Didaktiska kunskapsprodukter med fokus på elevers engagemang i naturvetenskapliga processer” bygger på didaktisk praktiknära forskning och behandlar frågeställningen: Vad behövs för att elever ska lära sig att genomföra-, lära sig om- och skapa mening kring naturvetenskapliga undersökningar? 

Avhandlingen bygger på tre studier. Studie 1 fokuserar på ett arbetsmoment där högstadieelever under sju veckor fick genomföra en öppen undersökning om ljud och ljus. Två elevgruppers hela process från formulering av frågeställningar till genomförande och tolkning av data observerades. Utifrån ett pragmatiskt perspektiv på lärande identifierades kategorier av elevers mål-i-sikten i relation till att genomföra- och lära sig om naturvetenskapliga undersökningar. Genom en tät beskrivning kunde de olika elevgruppernas process förstås där gruppernas meningsskapande kring naturvetenskapliga undersökningar tog olika vägar med toppar och dalar. 

Studie 2 fokuserar på gymnasieelevers arbete med att formulera undersökningsbara frågeställningar, vilket är en central del i det naturvetenskapliga undersökandet. Utifrån såväl studie 1 som 2 kunde den mer traditionella processen för hur elever arbetar med naturvetenskapliga undersökningar utmanas för att istället betona en mer dynamisk och iterativ process.  

Avslutningsvis, i studie 3, genomförde Sebastian en analys av de kunskapsprodukter den didaktiska praktiknära forskningen kan bidra med. Utifrån detta presenterar han en generativ typologi som i avhandlingen använts för att synliggöra och diskutera kunskapsprodukterna i studie 1 och 2.

Detta är en sammanläggningsavhandling med följande artiklar: 

Artikel I
Björnhammer, S., Gyllenpalm, J., & Lundegård, I. (opublicerat manuskript). Learning to do scientific inquiry and learning about the nature of scientific Inquiry during an open Inquiry project in year 9.

Artikel II 
Björnhammer, S., Lundegård, I., & Gyllenpalm, J. (under revidering). Students' meaning making in an open inquiry - two paths. Cultural Studies of Science Education.

Artikel III
Björnhammer, S., Andrée, M., Nordling, J., Dudas, C., Freerks, P-O., Jahdadic, S., Lundström, J., Lavett Lagerström, M., da Luz, J., Planting-Bergloo, S., Puck, S., Reimark, J., Wennerström, P., Westman, F., & Wibom, J. (2020). Vad kan elever som kan formulera undersökningsbara frågor? Forskning om undervisning och lärande, 8(1), 81–104.
Artikel IV 
Anderhag, P., Andrée, M., Björnhammer, S. & Gåfvels, C. (2023). Den praktiknära forskningens bidrag till läraryrkets kunskapsbas – en analys av kunskapsprodukter från kollaborativ didaktisk forskning. Pedagogisk forskning i Sverige, (ahead of print).

Om du vill läsa Sebastians avhandling innan, kan du mejla honom på e-post: sebastian.bjornhammer@su.se

Delta via Zoom

Till Zoom-länken