Steven Dahl. Foto: Privat.

När vi pratar och läser om Förintelsen och andra folkmord är det få som inte skulle hålla med om att detta är något hemskt som aldrig får hända igen. Men när man frågar elever varför detta hände och vilka lärdomar vi kan dra av folkmord – är det inte lika många som vet vad de ska svara.

– Det här tycker jag är problematiskt, säger Steven Dahl. Inte minst med tanke på skolans dubbla uppdrag, det vi kallar kunskaps- och medborgaruppdraget. Kunskapsuppdraget handlar om att eleverna ska fördjupa sina historiska kunskaper och förmågor, som till exempel att kunna förklara bakomliggande orsaker till folkmord. Medborgaruppdraget handlar om att eleverna ska stå upp för de värden vår demokrati vilar på. Det ska hjälpa eleverna att utveckla en handlingskraft som gör att de både vill, och kan, vara med och påverka samhällsutvecklingen i linje med vår demokratiska värdegrund.
 
– Utgångspunkten i min forskning har varit att båda uppdragen behöver vävas samman i historieundervisningen, kanske på ett bättre sätt än vad som görs i dag. Vad är det som behöver förändras i undervisningen för att elever både ska kunna fördjupa sina kunskaper om orsaker till folkmord – och samtidigt självständigt lära sig dra historiska lärdomar som kan vägleda dem i sin vardag? Det har jag varit nyfiken på att borra djupare i.

Vägledande principer

Resultaten från Steven Dahls avhandling mynnade ut i fyra vägledande principer som lärare kan använda sig av för att ge eleverna förutsättningar att formulera historiska lärdomar. Själva grundidén i hans resonemang är att undervisningen inte bara ska lära eleverna om folkmord – utan också av folkmord.

Kort sammanfattning:

Här kan du läsa en kort sammanfattning av huvuddragen i Stevens vägledande principer.

1. Skapa möten med historien som väcker frågor
Att exempelvis använda rörlig bild – dokumentärfilm, spelfilm eller skönlitteratur – är ett bra sätt att skapa möten med historien och aktivera elevens historiemedvetande. Men välj film och skönlitterär text med omsorg. Den ska ha potential att väcka frågor hos eleverna och skapa behov av orientering, så att de kan vända sig till historien för att söka efter svaren.

2. Använd elevernas frågor som resurs
Ge eleverna tid att reflektera över vilka frågor som väckts i mötet med historien, och filmen de sett – och be dem dela med sig av frågorna i skrift. Du som lärare bör stanna upp och reflektera över vilka frågor som ska användas för att driva undervisningen framåt.

En viktig urvalsprincip är att välja frågor som ger utrymme åt historisk tolkning, det vill säga frågor om folkmordets orsaker, förlopp och följder. Men även frågor mot orientering, det vill säga frågor om vilka lärdomar vi kan dra av folkmordet, är viktiga att inkludera i historieundervisningen.

3. Sök svaren i historievetenskapen
I detta tolkningsarbete används historiska kunskaper, begrepp och analysmodeller för att söka svar. Om frågorna till exempel kretsar kring orsaker, ansvar och lärdomar – behöver undervisningen utformas så att eleverna får möjlighet att analysera bakomliggande orsaker och förstå aktörernas handlingar i sin kontext.

Att ”jämföra olika folkmord” är också av stor betydelse. Det hjälper till att se de strukturer i samhället som ligger bakom och kan leda fram till folkmord. Genom att jämföra likheter och skillnader kan man synliggöra att folkmord sker under en längre process, och att de i regel följer många förutsägbara steg. Det kan få eleverna att reflektera över att man behöver ”agera på tidiga varningssignaler” för att kunna ta ”klokare beslut”.

4. Använd historien i livsvärden för orientering
Grundidén bakom den fjärde grundläggande principen är att uppmuntra och ge eleverna förutsättningar att själva dra lärdomar av historien, det vill säga att som lärare undvika att förmedla färdiga lärdomar som eleverna förväntas överta.

Men att ge eleverna en sådan frihet kan också vara förenat med en risk. Tänk om det kommer fram problematiska slutsatser och lärdomar? Undervisningen behöver då anpassas efter elevgruppen.

Sist, men inte minst

De vägledande principerna som Steven Dahl mejslat fram, har han själv redan börjat implementera i sina kurser på lärarutbildningen. På det sättet hoppas han nå ut till framtidens lärare. Men han hoppas också att redan verksamma lärare ska bli inspirerade av hans modell och använda den som ett stöd vid planering och genomförande av folkmordsundervisningen.

– Naturligtvis finns det utmaningar med att använda principerna, därför är det i undervisningen viktigt att tillsammans med eleverna ha ett prövande förhållningssätt till samtalen i klassrummet, säger Steven Dahl. Lärdomarna får sedan prövas och omprövas igen, allteftersom den historiska kunskapen blir djupare och förmågorna hos eleverna kvalificeras.

– Avslutningsvis skulle jag också vilja säga att de vägledande principerna även kan användas på andra historiska händelser än just folkmord. Oavsett vilken händelse som står i förgrunden, erbjuder modellen vägledande principer för hur kunskaps- och medborgaruppdraget kan mötas i historieundervisningen, menar Steven Dahl.

Ladda ner och läs Steven Dahls avhandling

Lärdomar av folkmord: Undervisning och lärande som historisk tolkning och orientering