En studievägledares vardag

Vid Institutionen för ämnesdidaktik har vi åtta studievägledare. Det är Johanna Fryksmark, Martina C Schweiz, Tomas Brännmark, Mia Backteman Zetterlund, Maria Lowe Fri, Kimmo Vuori, Carolina Eriksson och Jenni Clarholm. Här kan du läsa om vad de gör.

Studievägledare på IÄD
Från vänster: Kimmo Vuori, Mia Backteman Zetterlund, Carolina Eriksson och Maria Lowe Fri. Alla kunde inte vara med på bild. Foto: Privat

Studievägledarens huvuduppgift är att vägleda studenter in i en utbildning, att vara ett stöd under hela utbildningens gång, och att agera som karriärstöd när utbildningen är klar. Det är ett komplext arbete med många olika delar och innehåll.

Våra studievägledare får också vägleda "gamla" studenter som inte fullföljt sina utbildningar. Det kan bli ett riktigt detektivarbete för att hitta lösningar som fungerar för varje unik situation. Många utbildningar som fanns förr finns inte kvar längre, och det är inte alltid som det går att hitta passande kompletteringar eller fortsättningar om studieuppehållet varit för långt, inte minst när personer med olika bakgrunder och livssituationer försöker få studierna att passa in i både hektiska livspussel och med en ekonomi som kanske inte räcker till.

En del av studievägledarnas tid går också åt att hjälpa studenter som har en funktionsnedsättning och därmed rätt till särskilt pedagogiskt stöd under sin utbildning. Mestadels handlar det om att informera om olika stöd utifrån students behov, som till exempel anteckningsstöd.

 

Stort nätverk med samarbeten

Att träffa studenterna i alla möjliga konstellationer är en självklar del av studievägledarens vardag. Studievägledarna erbjuder telefontider två gånger i veckan och vägledningssamtal via telefon, Zoom eller personligt besök. Däremellan är det en massa mejl med frågor om studiegångar, individuella studieplaner, studieuppehåll och tillgodoräknanden med mera, som ska besvaras och handläggas.

Studievägledaren har många samarbeten med andra professioner inom både vår egen och andra institutioner. Tätast kontakt har de med lärare, studierektorer, utbildningsadministratörer, programråden och andra institutioners studievägledare. Allt för att få en så bra studieplanering som möjligt för studenterna.

 

Formar ett gemensamt arbetssätt

Sedan sammanslagningen har det blivit tydligt att studievägledarna på de tidigare institutionerna haft både olika arbetssätt och rutiner för hur många saker ska göras. Det är något de successivt försöker renodla och komma överens om "hur det ska fungera nu".

Zoom-möte med studievägledare.
Zoom-möte med studievägledare.

– Vi är en bra grupp som hjälps åt att hantera olikheter när de dyker upp, säger Jenni Clarholm. Så fort vi upptäcker något som är annorlunda, eller inte fungerar, diskuterar vi detta och försöker komma fram till en bra lösning. Johanna Fryksmark kom på den genialiska idén att vi skulle starta en "frågelåda" en gång i veckan. Då ses vi allihopa via Zoom och stöter och blöter allt möjligt som vi behöver diskutera och fråga varandra. Det är jättebra!

– När allt har hunnit sätta sig bättre ska vi försöka dokumentera allt på ett logiskt sätt, tillägger Carolina Eriksson. Vi vill göra det tydligt både för oss och nya som kommer, om vilka rutiner och arbetssätt vi har. Det kommer att underlätta för alla.

 

Utmaningar och tankar om framtiden

Mycket börjar falla på plats sedan sammanslagningen, men det finns fortfarande en hel del utmaningar för att få arbetet att flyta på så bra som de vill. Personalomsättningen har varit stor, många nya har börjat, och efter sommaren har de dessutom haft ett chefsbyte.

En av de saker som studievägledarna tycker påverkar verksamheten mest just nu, är att det fortfarande kan vara svårt att få fram beslut i vissa frågor. Det är något som även påverkar studenterna. Vissa sjukskrivningar har heller inte fått ersättare, vilket också bidragit till svårigheter i arbetet. Vi måste jobba vidare med att få en tydligare organisation som är mindre sårbar om någon inte är på plats.

Studievägledarna har en hel del tankar om framtiden – och om vad som skulle underlätta för dem att göra ett bättre jobb. Några exempel är:

  • Att få sitta närmare kollegor de arbetar tätt med, skulle underlätta arbetet för dem på många sätt. Ibland är det snabba frågor som lättare kan lösas om man finns nära till hands.
  • En fråga som det har pratats en del om är att öppna en studentexpedition. Det är något studievägledarna är rörande överens om att det skulle vara en bra idé att pröva. Som en av SU:s största institutioner borde vi synas mer och bli bättre på att visa studenterna vad vi kan hjälpa till med. Något slags rullande schema där både studievägledare och utbildningsadministratörer kan ta emot studenter och svara på frågor, är något de gärna skulle vilja vara med att jobba fram.
  • Just nu väntar de på ett digitalt verktyg som administrativt stöd vid planering av individuella studieplaner. Det skulle vara en fantastisk hjälp för studievägledarna i deras roll att vägleda studenterna. Då blir det ordning och reda – och lätt för andra att ta över ett ärende om någon är sjuk eller slutar.
  • Att ha fler inspirationsföreläsningar för studenter i syfte att peppa och motivera under utbildningens gång är något de gärna skulle vilja utveckla. Idag förekommer det bara vid introduktionsdagar. Men det skulle de gärna jobba ännu mer med. Det skulle hjälpa våra studenter i deras karriärval och utöka deras nätverk och kontakter.