Inger Wistedt. Foto: Privat.

Inger kom från Institutionen för pedagogik där hon disputerade i maj 1987 med avhandlingen Rum för lärande. Om elevers studier på gymnasiet. Hon arbetade på dåvarande Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) 2008–2016, och under de senare åren verkade hon som professor emeritia. Inger blev 80 år gammal.

Inger har en lång rad vetenskapliga meriter, bland annat var hon styrelseordförande för Sveriges Professorers Förening. Under den senare delen av sin karriär fick hon i mitten av 2000-talet forskningsmedel från Vetenskapsrådet för ett innovativt forskningsprojekt om elever med särskild förmåga och fallenhet för matematik (Wistedt, 2008). Flera doktorander knöts till projektet. Några av dem tog sedan licentiat- och doktorsexamen i matematikdidaktik vid MND. 

Inger skrev flera populärvetenskapliga böcker, till exempel ”Barns matematiska förmågor – och hur de kan utvecklas”. Dessutom anlitades både Inger och hennes doktorander som experter åt Skolverket i frågor om undervisning för särskilt begåvade barn.

Inger inspirerade tidigt lärare. Hon gjorde en viktig insats för svensk matematikundervisning när hon tillsammans med Göta Englund översatte Caleb Gattengos böcker om matematikarbete med cuisenariestavar på 1970-talet.

Hon skrev även en egen bok med titeln Tänk om … Funderingar kring den traditionella matematikundervisningen och förslag till förbättringar enligt CUISENAIRE – GATTENGO - METODEN. Inger skriver i förordet ”Jag fann inte bara en metod, jag fann en hel filosofi” (1978). Samtidigt som dessa böcker gavs ut följde lådor med cuisenairestavar med. 

Cuisenairestavarna används som ett relationsmaterial för att skapa förståelse för matematiska relationer och samband. Den längsta orange staven kan exempelvis representera såväl 1 som 10 och 20. Den gula staven får då representera 0,5, 5 eller 10. Tre ljusgröna stavar är tillsammans lika lång som en mörkgrön stav. Således är en mörkgrön stav = 3 x ljusgrön.

Genom åren har Inger skrivit flera populärvenskapliga kapitel i matematikdidaktisk kurslitteratur samt många artiklar i Nämnaren, en tidskrift för matematiklärare (Wistedt, 2005; Wistedt & Lagergren, 2006). Hon var medförfattare i en serie böcker om matematikdidaktik från Utbildningsradion i början av 1990-talet. En av böckerna har titeln Problemlösning, de övriga är Tal och räkning 1 och 2 samt Geometri och statistik. Dessa böcker användes flitigt i lärarutbildningen men också i kompetensutveckling av verksamma lärare i matematik. I Nämnaren har Inger, bland mycket annat, skrivit om Matematiska samtal (1993). 

I sin forskning om matematikundervisning samarbetade Inger bland annat med Gudrun Brattström vid Stockholms universitets matematiska institution. Tillsammans skrev de om gemensamma projekt där också verksamma lärare ingick.

Under åren 2004 – 2010 var boken kurslitteratur i fördjupningskursen Matematiken i barnens värld (III). Boken gavs ut i sin första utgåva 1993, och problematiserar bland annat informell och formell matematik, vems är vardagen – är det lärarens eller elevernas? Vad gäller konkret material såsom centimokuber, visas att det underliggande syftet med materialet inte är självklart för eleverna. Lärarhögskolan köpte de sista hundra tryckta exemplaren från dåvarande Pedagogiska institutionen, ”Peddan".

I uppbyggnaden av den matematikdidaktiska forskningen i Sverige märks särskilt hennes bidrag som handledare och kursansvarig inom den RJ-finansierade forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning som startade år 2000. Totalt antogs 21 doktorander. Kursverksamheten har varit öppen även för andra och totalt har närmare 40 forskarstuderande deltagit i någon av kurserna i forskarskolan.

Inger har varit en viktig person i framväxten av matematikdidaktiken i Sverige och Norden. I sin gärning har hon bidragit både till utveckling av det matematikdidaktiska forskningsfältet och lärares matematikdidaktiska praktiker.

Några verk av Inger Wistedt

Wistedt, I. (2008). Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik. In: Resultatdialog 2008.: Forskning inom utbildningsvetenskap (s. 132–136). Vetenskapsrådet, Stockholm

Skolverket (2024). Stöd i arbetet/särskilt begåvade barn. 

Wistedt, I. (2005). En förändrad syn på matematikbegåvningar? Nämnaren nr. 3, s. 53–55. NCM.

Wistedt, I. & Lagergren R. (2006). Pedagogik för elever med intresse och fallenhet för matematik.  Nämnaren nr. 3, s. 16–21. NCM.

Minnesstund och begraving

Inger gick bort den 5 januari, och hennes begravning äger rum den 15 februari