Lotta Dessen Jankell. Foto: Privat.

Vad handlar din avhandling i huvudsak om?

– Många gymnasielärare upplever i likhet med mig att det är både svårt, komplext och utmanande att undervisa om klimatförändringar och närliggande problem. Innehållet rör samband mellan människor och natur på olika platser – och innefattar många dimensioner som är abstrakta och svåra att greppa för eleven.

– FN:s utbildningsorgan UNESCO, liksom forskare inriktade på undervisning och lärande, har lyft systemtänkande som ett sätt att hantera den här typen av komplexa frågor. Systemtänkande anses vara en av tio nyckelkompetenser som framtida medborgare behöver utveckla för att förstå komplexa problem som rör systemförändringar i såväl mänskliga som naturliga system. Problemet är att systemtänkande oftast betraktas som abstrakt och inte som en förmåga som elever kan lära sig genom undervisning. Samtidigt står det i läroplanen för geografi om vikten av att utveckla ”elevers systemsyn”.

– I min avhandling undersöker jag vad det innebär att som elev lära sig geografiskt systemtänkande och prövar hur undervisning kan designas för att utveckla förmågan. Jag utforskar vad det är i uppgiften som vi designat, som bidrar till att elever utvecklar systemtänkande – och på vilket sätt det bidrar till elevers förståelse för komplexa frågor som rör systemförändringar.

Hur kom det sig att du valde att fokusera på detta ämne?

– En anledning till att jag valde att undersöka det här var de utmaningar som många lärare och elever möter i undervisningen när det gäller att hantera helhetsförståelsen och komplexiteten kopplat till klimatproblemen. Tidigare forskning visar att elever ofta lämnas ensamma med att försöka sammanfoga de många delar och dimensioner som frågorna består av till en helhet. Jag upplever att det finns en frustration hos elever när de ska ta sig an problemen, analysera, tolka, förklara och presentera dem.
 
– När jag sedan 2015 engagerat mig i Agenda 2030 och UNESCO:s nyckelkompetenser för en hållbar framtid, väcktes en nyfikenhet kring just systemtänkande. Jag funderade på vad det kunde innebära utifrån ett undervisningsperspektiv som förmåga och som undervisningsinnehåll. Kanske kunde tankesättet bära med sig strategier, metoder och sätt att handla som elever kan lära sig av – om jag gjorde det möjligt i undervisningen. Jag började också fundera på vad geografiskt systemtänkande kunde vara.

Kan du säga något om dina huvudsakliga resultat? Och var det något som förvånade dig?

– Med hjälp av den specialdesignade uppgift, som jag kallar sambandsväv och som bygger på systemmodellering, fick eleverna konkreta sätt att ta sig an de komplexa frågorna. Uppgiften hjälpte dem att få ett språk för att diskutera orsakssamband och helhet. När eleverna fått använda modellerna vid flertalet tillfällen utvecklades de till deras analysredskap.

– Resultaten visar också att det blev enklare för eleverna att diskutera hur geografiska platser kan påverka varandra, och hur individers agerande på en plats kan påverka människor och natur på andra platser. Det blev också enklare att förstå hur något lokalt kan ha påverkan globalt – i dag och i framtiden.

– Något som förvånade mig var hur snabbt eleverna började diskutera orsaker, konsekvenser och innebörden av olika begrepp, när de tog sig an uppgiften med sambandsvävarna. De hamnade ganska direkt in i argumentationer om hur något kunde påverka något annat. Jag förvånades över hur tydligt modellarbetet synliggjorde hur olika aktörer är involverade med varandra. Samtidigt var det komplext och utmanande att försöka få ihop och tolka helheten – och här finns fortfarande en hel del kvar att utforska.

Vad var det roligaste med att göra din studie?

– Det var roligt att se hur elever först var skeptiska och tyckte det var jobbigt att göra uppgiften med sambandsvävar. Men sedan berättade de att det var först när de gjorde modellerna, som de verkligen förstod frågorna de arbetade med. De ville gärna fortsätta använda modellerna även för andra komplexa uppgifter.

– Att få se hur eleverna blev engagerade och hur de på ett kreativt sätt, med hjälp av bilder, kartor, begrepp, färger och symboler, kunde visa hur ”allt hängde ihop” – var väldigt givande. Jag gladdes också av den flexibilitet som modellarbetet visade sig ha. Det fungerade att göra både enklare former av modeller och mer avancerade.

Vad hoppas du att din avhandling ska bidra till?

– Jag hoppas att min avhandling ska bidra till att elever i skolan får möjlighet att utveckla systemtänkande både i geografi och i andra ämnen. Jag har fått bevis på att det är ett bra sätt att ta sig an och förstå komplexa frågor som rör vår nutid och framtid.

– Det går inte att förstå hur, och varför, våra samhällen behöver ställas om – om inte den här kunskapen finns. Jag hoppas väcka nyfikenhet kring vad systemtänkande innebär som förmåga, och vad det innebär att utveckla förmågan genom undervisning i skolan.
 
– Jag hoppas också få andra att se att det är möjligt, inspirerande, roligt – och till och med stöttande för både lärare och elever. Att modellera fram frågor på det sätt som systemtänkande innebär, blir också ett sätt att följa lärandet.

Vad har du för planer framöver? Och har din avhandling påverkat dig i någon riktning?

– Till att börja med ska jag fokusera på mitt jobb som gymnasielärare, men också uppdatera en ny upplaga av boken Geografididaktik 4-9 som riktar sig till geografilärare på grundskolan. Jag är redaktör tillsammans med David Örbring, och författare till några kapitel. I uppdateringen kommer min forskning ingå på flera sätt. Jag arbetar också med ett nytt läromedel anpassat till de nya ämnesbetygen och ämnesplanerna i geografi som träder i kraft HT 2025 för gymnasieskolan.

– Under mitt arbete med avhandlingen har många nya frågor väckts som jag hoppas kunna fortsätta undersöka framöver. Jag hoppas på en framtid där undervisning kan kombineras med forskning, utbildning av lärarstudenter och professionsutveckling för geografilärare. Jag ser fram emot många nya och intressanta samarbeten.

Ladda ner och läs Lottas avhandling

Förstå verkligheten som system – att utveckla gymnasieelevers systemgeografiska kunnande genom geografiundervisning