Totalt inkom åtta ansökningar som alla var av mycket hög kvalitet. Beslutet om vilka som skulle beviljas medel fattades efter en granskning med tre externa sakkunniga och en relevansbedömning av deltagande skolhuvudmän inom ULF – Utveckling Lärande och Forskning. 

– Det här var den sista utlysningen inom det som varit en försöksverksamhet för ULF, berättar Maria Andrée, ordförande i ULF:s samordningsgrupp. Från och med 2025 permanentas verksamheten – och det är mycket glädjande att vi har lyckats utveckla en så bra form för utlysning och ansökningsberedningar. Projektidéerna tar verkligen sin utgångspunkt i de utmaningar som lärare identifierar i sin skolvardag. Bland de idéer som kommer in finns också en stor bredd som bygger på ömsesidig respekt för olika kunskaper och erfarenheter av undervisning.

Här nedan kan du läsa vad de tre projekten handlar om; Skönlitteraturens potential i ämnessamspel, Kontrastiva aspekter av textuniversumbaserad läsundervisning och Socialt skrivande på mellanstadiet.

Skönlitteraturens potential i ämnessamspel

Katarina Rejman, Maria Johansson och Thérèse Britton. Foto: Privat.

• Projektansvar: Globala gymnasiet, Stockholm
• Projektperiod: december 2024 – maj 2025
• Beviljade medel: 400 000 kronor

Vad handlar projektet om?

Inom projektet Skönlitteraturens potential i ämnessamspel, vill vi utforska samspelet mellan skönlitteratur och de två SO-ämnena historia och religionskunskap. Syftet är att öka kunskapen om hur skönlitteratur kan användas i undervisningen för att hjälpa elever att utveckla sin föreställningsförmåga och förstå ämnena bättre. 

Varför är det viktigt att forska om detta – och på vilket sätt kan den nya kunskapen vara betydelsefull?

Föreställningsförmåga och framtidskompetens är viktiga förutsättningar för att få en fördjupad ämnesförståelse i religionskunskap och historia. I historieämnet, som utgår från historiemedvetande, tränas föreställningsförmåga i relation till läroplansmål om orienteringsförmåga och scenariekompetens.  I religionskunskapsämnet tränas föreställningsförmåga när eleverna ska utveckla beredskap att leva i ett samhälle präglat av mångfald och ge verktyg för självständiga etiska reflektioner. 

En god föreställningsförmåga hjälper inte bara elever att förstå ämnena bättre, det blir också enklare för dem att skifta mellan perspektiv, ställa frågor och hantera det obestämbara. Det är viktiga förmågor att utveckla i dagens osäkra och komplicerade samhälle.

Våra samlade lärarerfarenheter visar att det finns en stor potential i ämnessamspelet mellan skönlitteratur och SO-ämnen, när det gäller just att utveckla elevers föreställningsförmåga och framtidskompetens. Men det finns också många utmaningar. Det är inte på något sätt självklart hur detta ska gå till. Därför behövs det mer forskning som kan ge lärare ökade kunskaper om hur skönlitterär läsning och SO-ämnen kan samspela för att elever ska träna detta bättre. Det finns också ett behov av att uppmuntra till läsning i skolan och visa eleverna på dess relevans.

Projektdeltagare

Katarina Rejman, Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, Maria Johansson, Globala gymnasiet och Karlstads universitet, Thérèse Britton, Globala gymnasiet och Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet.

Kontrastiva aspekter av textuniversumbaserad läsundervisning

Victoria Steen, Björn Kindenberg, Anna-Maija Norberg, Lusia Maurer, Deni Beslagic. Maria Ovendal och Helena Åström saknas på bilden. Foto: Privat.

• Projektansvar: Institutionen för ämnesdidaktik
• Projektperiod: april 2024 – mars 2025
• Beviljade medel: 400 000 kronor

Vad handlar projektet om?

Att läsa och tolka skönlitteratur är en av grundstenarna för att utveckla ordförråd och läsförståelse i skolan. Eftersom en utvecklad läsförståelse korrelerar med skolframgång även i andra ämnen än svenska, kan den i förlängningen ses som en förutsättning för att kunna delta i vidareutbildning, arbetsliv och i samhället i stort. Projektet Kontrastiva aspekter av textuniversumbaserad läsundervisning, handlar om att undersöka hur så kallad textuniversumbaserad undervisning, som inkluderar kreativt skapande av skönlitterära kärntexter, kan främja elevers läsning och förståelse av skönlitteratur.

Varför är det viktigt att forska om detta – och på vilket sätt kan den nya kunskapen vara betydelsefull?

Studien är viktig eftersom allt färre barn och unga läser idag. Därför finns det behov av att utforska didaktiska modeller som kan motverka denna trend. Men trots att färre läser det traditionellt tryckta formatet, visar samtidigt studier att unga ändå konsumerar mer fiktion genom filmer, TV-serier och bilder. Forskning visar också att det finns en didaktisk potential i denna typ av läsning när det gäller att motivera elever till att läsa mer och för att få en djupare förståelse. Särskilt gäller det i de fall där undervisningen ger elever utrymme att kreativt gestalta egna tolkningar av det lästa, såsom är fallet i textuniversumbaserad undervisning.

Studien bygger på tidigare projektresultat som tyder på att kontrastering (att synliggöra skönlitteraturens tolkningsmöjligheter) har stor potential för att främja fördjupad tolkning. I det här projektet vill vi därför undersöka mer i detalj hur detta påverkar elevers tolkningar. Studien fyller ett glapp i tidigare forskning och erbjuder samtidigt en värdefull möjlighet till utveckling av litteraturundervisning som tillvaratar potentialen i elevers kreativa skapande.

Projektdeltagare

Ansvariga för projektet är Anna-Maija Norberg och Björn Kindenberg från Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet. Dessutom ingår ett antal lärare som vardera har fem procent i projektet: Maria Ovendal (svenska, mellanstadiet, Botkyrka kommun), Deni Beslagic (engelska, gymnasiet, Stockholms stad), Helena Åström (svenska, gymnasiet, Kunskapsskolan), Lusia Maurer (modersmål ryska, gymnasiet, Stockholms stad) och Victoria Steen (svenska som andraspråk, vuxenutbildning Stockholms stad).

Socialt skrivande på mellanstadiet

Ewa Jacquet och Ulrika Németh. Foto: Privat.

• Projektansvar: Institutionen för ämnesdidaktik
• Projektperiod: augusti 2024 – juli 2025
• Beviljade medel: 330 000 kronor

Vad handlar projektet om?

Forskningsprojektet Socialt skrivande på mellanstadiet, handlar om att utveckla en skrivundervisning som elever uppfattar som meningsfull, och där skrivande innebär meningsfull kommunikation.

Varför är det viktigt att forska om detta – och på vilket sätt kan den nya kunskapen vara betydelsefull?

Forskning om skrivundervisning på mellanstadiet är eftersatt. Elever uppfattar ofta skrivundervisningen i svenska som meningslös och tråkig. I läromedel i svenskämnet ingår skrivuppgifter som snarare går ut på att härma texter och följa strikta regler, än att sättas i ett sammanhang och riktas till en målgrupp. Med skrivuppgifter som sätts in i ett sammanhang och riktas till en mottagare, får skrivandet ett kommunikativt syfte. Det är inte i förväg bestämt vad och hur man ska skriva. När elever får större frihet och möjligheter till handlingsförmåga, ökar chanserna till kreativitet och engagemang.

Vi hoppas att projektet ska leda till nya kunskaper och idéer som hjälper lärare att forma en meningsfull skrivundervisning som också utvecklar elevernas skrivförmågor. Skrivandet är centralt för lärande i alla skolämnen – och i förlängningen för att göra sig hörd och kunna delta på olika samhällsarenor.

Projektdeltagare

Ewa Jacquet och Ulrika Németh från Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet är ansvariga för projektet. Dessutom deltar två lärare och en biträdande rektor från Kunskapsskolan Tumba i projektet