Inom arkeologin används XRF främst för att analysera jordprover och bestämma sammansättningen av grundämnen i arkeologiska artefakter av metall, sten eller keramik. Tekniken är särskilt lämplig för jordprover och föremål som är för stora för att analyseras med svepelektronmikroskop. Metoden är icke destruktiv.

Vi har på Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL) en bärbar XRF-enhet som möjliggör analyser direkt på fältet eller på museer. 
 

Analys av en förgylld silversked med XRF. Foto: Hans Ahlgren.

Vid provtagning av jordprover för grundämnesanalys är en provmängd på 1–1,5 deciliter lämpligt. Det är viktigt att använda rena verktyg för provtagningen och att proverna förvaras direkt i plastpåsar. Det är dock inte rekommenderat att svepa in proverna i aluminiumfolie, eftersom det kan störa analysen. Det är även värdefullt att inkludera referensprover från områden som ligger utanför det område som undersöks. Dessa referensprover är användbara för jämförelser och tolkningar av analysresultaten.
 

Bild på pXRF-utrustningen som används på AFL. Foto: Hans Ahlgren