”Vi kan inte förlita oss enbart på teknik för att minska koldioxidutsläppen”

Ny teknik kan inte lösa alla problem kopplade till energiförsörjning. För en hållbar utveckling måste vi också ändra vår livsstil. Budskapet från professor Afzal Siddiqui var glasklart och levererades till EU-parlamentariker under en konferens i Stockholm.

Professor Afzal Siddiqui i paneldiskussion om energi och hållbarhet i Sveriges riksdag.s

Professor Afzal Siddiqui i paneldiskussionen om energi och hållbarhet. Foto: Anders Löwdin/Sveriges riksdag.

Vad finns det för utmaningar och möjligheter kopplade till EU:s framtida energiförsörjning? Afzal Siddiqui, Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, var en av de inbjudna experterna till en EU-konferens 24 april 2023. Vi fick en pratstund med honom.

 

Hallå Afzal, du blev inbjuden till Sveriges riksdag för att prata energi med ett 100-tal EU-parlamentariker från i stort sett alla medlemsländer. Hur var det?

– Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig innan, men det var en positiv upplevelse. Parlamentarikerna var väl insatta i energiområdet, och genuint intresserade av att lära sig mer om olika avvägningar – exempelvis när det handlar om att dela resurser med andra länder utan att det påverkar de egna medborgarna negativt. Det var god stämning och vi hade en spänstig diskussion. Och även parlamentariker som inte höll med mig var villiga att lyssna på vad jag hade att säga.

 

Vad var ditt huvudbudskap till deltagarna?

– Som jag ser det kan vi inte förlita oss enbart på teknik för att minska koldioxidutsläppen, för elbolagen som kontrollerar kapaciteten kan distribuera den strategiskt för att skapa elbrist under vissa perioder. Policymakare behöver förstå bolagens incitament och införa tillräckligt höga koldioxidskatter, stötta energieffektiviseringar, och godkänna nya transmissionsledningar. Genom att minska vår konsumtion och bli mer flexibla dämpar vi elbolagens inflytande. Det blir inte heller nödvändigt att bygga ut kapaciteten så mycket.

– Vi behöver skifta paradigm och se över vår resurskrävande livsstil. Bara för att vi elektrifierar våra bilar och använder el för att värma upp våra stora bostäder betyder det inte att vi automatiskt går mot en fossilfri framtid. Det finns en teknikcentrerad vision som många politiker gillar, för den innebär att de inte behöver ta de svåra besluten som krävs för att vi ska ändra vårt beteende. Men om vi sätter allt hopp till tekniken riskerar vi att upprepa våra tidigare geopolitiska misstag: Vi blir beroende av att andra länder ska förse oss med råmaterial. Tidigare var det fossila bränslen, nu är det komponenter till batterier.

 

Hur kan vi tackla utmaningarna?

– För att ställa om bör vi börja med att se över regelverket. Vi behöver ta bort subventioneringar på fossila bränslen och skattelättnader på exempelvis privata fordon och husrenoveringar som inte höjer energieffektiviteten. Därefter bör vi införa en prissättning som jämnar ut elkonsumtionen, stöd till energieffektiva byggnader, uppmuntra tätare bostadsområden samt bättre utnyttjande av kollektivtrafiken. Vi kommer fortfarande behöva bygga ut den förnybara energin men vi blir inte lika sårbara.

 

Hur tog EU-parlamentarikerna emot ditt budskap?

– Jag tror att delegaterna från södra Europa höll med, de har redan varit tvungna att ta en del sådana här tuffa beslut. Även parlamentariker från Benelux höll med – de är vana vid att bo tätt och samarbeta. I Östeuropa är man mer skeptisk till kollektivisering, av förståeliga skäl. De har kämpat för att inte vara så beroende av rysk energi. Nu har de möjlighet att skifta till ett mer flexibelt energisystem, men det kräver samarbete över nationsgränser. EU kan underlätta en jämlik fördelning av resurser.

 

Har du ett drömscenario för EU:s energipolitik?

– På det stora hela tycker jag att EU och Sverige rör sig i rätt riktning när det gäller energieffektivisering och prissättning av koldioxidutsläpp. Men förändringar i regelverk överskuggas ofta av teknik – och löften om en fossilfri värld där vi kan fortsätta leva på samma sätt. Jag tror att EU-politikerna är väl medvetna om de svåra avvägningar vi står inför. Men det kan hända att de drar sig för att kommunicera dem till en befolkning som har levt med finanskris, pandemi och inflation de senaste 15 åren.

En längre version av den här artikeln finns på engelska

 

Mer information

Afzal Siddiqui är professor på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Han är också adjungerad professor vid Institutionen för matematik och systemanalys, Aalto-universitetet i Finland.

Kontakta Afzal Siddiqui

Konferensen ”Challenges and opportunities for the EU’s future energy supply” arrangerades av näringsutskottet i Sveriges riksdag 23–24 april, 2023. Den livesändes och spelades in.

Ett 100-tal medlemmar i Europaparlamentet deltog i konferensen som arrangeras inom ramen för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd våren 2023.

Afzal Siddiqui deltog i paneldebatten ”Sustainable research, development and innovation as a solution for the EU’s energy challenges” tillsammans med Liam Hardey, Cellfion, Valentina Zaccaria, Mälardalens universitet, och Jessica Jewell, Chalmers samt University of Bergen, Norge. Moderator var Lina Bertling Tjernberg, KTH.

Se inspelningen från konferensen (panelen startar vid 4:53:00)

Besök Institutionen för data- och systemvetenskap för mer info om vår forskning

Text: Åse Karlén