Stort intresse för miljöforskning om gruvdrift i havet

När samhället ska ställa om och elektrifieras ökar behovet av mineraler som bland annat används i batterier och halvledare. I jakten på de eftertraktade metallerna har fokus allt mer riktats mot havets bottnar. Men hur stor påverkan gruvdrift har i bottenmiljöerna och näringsväven högre upp i havet är fortfarande okänt. Forskare vid Stockholms universitet försöker hitta några av svaren.

Francisco Nascimento.

Möjligheterna att utvinna mineraler från havet undersöks globalt. I Sverige har företag beviljats tillstånd för provtagning av områden i Bottenviken. Målet är att kartlägga eventuella fyndigheter av järn- och manganrika noduler.

En framtida gruvdrift innebär stora ingrepp i havsbottnarna och enligt Francisco Nascimento, lektor i marin ekotoxikologi vid institutionen för ekologi, miljö och botanik, är kunskapen om bottenmiljöerna idag alldeles för liten för att man ska kunna bedöma konsekvenserna.

– Det finns ett akut behov av att veta mer om hur miljön påverkas, säger Francisco Nascimento till TT.

Bland annat kan sådant arbete röra upp sediment som sprider gammal lagrad näring och gifter. Men det finns också en risk att man ökar utsläpp av växthusgaser från bottnen.

Francisco Nascimentos forskning kartlägger mångfalden av mikrober och funktioner i havsbottnarnas ekosystem som styr kretsloppen av kol och kväve. Att förstå hur de påverkas av störningar är viktigt för att kunna göra korrekta riskbedömningar inför eventuella exploateringar. 

– Frågan är inte om utvinningen skulle orsaka en störning i havet. Utan hur stor den blir, och hur snabbt återhämtningen går, säger han till TT.
 

Läs mer:



Se mer:

Francisco Nascimento presenterar forskningen under frukostseminariet Baltic Breakfast: