Att förlora en förälder påverkar skolresultaten

Forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet har tittat på hur en förälders död påverkar skolresultaten för grundskoleelever samt behörigheten för fortsatta studier på gymnasienivå. Det visar sig att barn som förlorat en förälder riskerar lägre genomsnittliga betyg, vilket kan leda till sämre möjligheter för vidareutbildning på gymnasienivå.

Lisa Berg, docent vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Foto: Vilhelm Stokstad/Kontinent

När ett barn förlorar en förälder, påverkas livet på många olika sätt. Förutom den sorg som uppstår, finns det annat som påverkar livet för hela familjen. Den kvarvarande föräldern kan drabbas av depression, och det kan uppstå socio-ekonomiska svårigheter i och med att en inkomst försvinner.

- Att förlora en förälder påverkar livet för barn på många olika sätt, säger Lisa Berg, docent i folkhälsovetenskap och medförfattare i studien. När ett barn sörjer är det naturligt att skolarbetet i grundskolan påverkas, med sämre skolbetyg som resultat. Detta kan ge konsekvenser för vidare studier på gymnasienivå.

Att ge ett sörjande barn i grundskolan ökat pedagogiskt stöd, utöver annan typ av stöd, så att skolresultaten inte blir lidande, kan påverka chansen för vidare utbildning och minska risken för negativa socio-ekonomiska effekter senare i livet.

Coronapandemin har dessutom gjort dessa frågor i högaktuella då det är många barn såväl i Sverige som globalt, som förlorat en förälder i covid-19-relaterade sjukdomar.

Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap. Foto: Niklas Björling/Stockholms universitet

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska barns behov av stöd tas i särskilt beaktande om en förälder avlider oväntat. I denna studie ingår alla typer av dödsfall och Mikael Rostila, professor i folkhälsovetenskap, menar att det behövs en förändring som inkluderar alla barns behov oavsett orsak och omständigheter kring dödsfallet.

- I ett fåtal landsting finns det barntraumateam som bistår familjer och barn med olika typer av hjälp och stöd när en förälder avlider. Det kan handa om krisstöd, praktisk hjälp och uppföljning av barnens välbefinnande. Sådana verksamheter kan göra skillnad för att fånga upp barnen och ge dem det extra stöd som behövs, säger Mikael Rostila.

Forskarna bakom studien lyfter fram att vidare forskning behövs för att förstå kopplingen mellan förlusten av en förälder och dess påverkan av betygen i grundskolan, för att bättre kunna förebygga eventuella negativa konsekvenser på betygen i grundskolan och de följder detta kan ge på barnets framtid.

- Att ge ett sörjande barn i grundskolan ökat pedagogiskt stöd, utöver annan typ av stöd, så att skolresultaten inte blir lidande, kan påverka chansen för vidare utbildning och minska risken för negativa socio-ekonomiska effekter senare i livet, säger Lisa Berg.

Så gjordes studien

Can Liu, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap och studiens huvudförfattare.Foto: E. Dalin/Stockholms universitet

Studien genomfördes av forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, där man tittat på longitudinella data över drygt 900 000 personer från svenska nationella födelsekohorter för tiden mellan 1991–2000. Forskarna genomförde befolkningsbaserade analyser, där de undersökte sambanden mellan föräldrars död och genomsnittliga skolbetyg samt icke-behörighet för gymnasiestudier efter avslutad grundskola. Dessutom gjordes en jämförelse mellan barn som förlorat en förälder innan de gått ut grundskolan och deras äldre syskon som gått ut grundskolan innan föräldern avlidit.

Artikeln

Artikeln “School outcomes among children following death of a parent” finns tillgänglig via JAMA Network Open:
https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2790907

JAMA Network Open:
https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/

Kontakt

Lisa Berg, docent vid Institutionen för folkhälsovetenskap, epost: lisa.berg@su.se
Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap: e-post: mikael.rostila@su.se

För ytterligare information på engelska, kontakta Can Liu: e-post: can.liu@su.se

Medverkande forskare i studien

Can Liu, Alessandra Grotta, Ayako Hiyoshi, Lisa Berg & Mikael Rostila, samtliga verksamma forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

Foto: Doug Olson/Mostphotos