Foto: Håkan Soold

Angela Kouzom kom till Sverige som flykting från Syrien för drygt tio år sedan. Hon gick årskurs 8 och 9 i Svedala i Skåne där hon bodde. När hon gick naturprogrammet i gymnasiet där var hennes plan att hon skulle plugga till läkare. Men ett halvår på University of Sussex i Brighton fick henne på andra tankar och välja ett annat spår, folkhälsovetenskap.

Jag ville göra något som kan appliceras på en internationell nivå och något som är relaterat till hälsa. Och när jag läste kursbeskrivningen för folkhälsovetenskap kände jag att det var exakt vad jag ville göra.

Blev medveten om orättvisor

Tiden i England hade en stor inverkan på Angela som person. Systemet där är väldigt likt det i Syrien, ett väldig tydligt uttalat klassamhälle, konstaterar hon. Hon såg koppling mellan det brittiska samhället och de tankar hon hade som barn i Syrien då hon började bli medveten om de orättvisor som finns. Redan då började hon tänka i form av åtgärder och interventioner, utan att veta att någonting sådant existerade.

– I England såg jag hur en del blev behandlade på grund av sin etnicitet, klädstil, och så vidare. Jag blev jätteledsen och tänkte att det måste finnas någonting jag kan göra. Jag ville göra något som kan appliceras på en internationell nivå och något som är relaterat till hälsa. Och när jag läste kursbeskrivningen för folkhälsovetenskap kände jag att det var exakt vad jag ville göra, säger Angela och fortsätter:

– Jag började förstå att hälsa handlar om så mycket mer än om man har en sjukdom eller inte. Det verkade vara ett väldigt intressant område. Vi valde varandra, folkhälsovetenskapen och jag.

Stockholm lockade

När det var dags för universitetsstudier kände hon att Stockholm lockade som studieort. Hon sökte och kom in på kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Att folkhälsovetenskap är ett mångvetenskapligt ämne – där ämnen som sociologi, psykologi och epidemiologi ingår – är något hon både uppskattar och känner är en utmaning. Det märkte hon inte minst på den kurs som handlade om målkonflikter inom folkhälsovetenskap.

– När alla dessa ämnen ska samverka med målet att uppnå en god folkhälsa så möter vi olika konflikter för att nå detta mål. I kursen fokuserade vi på olika etiska och politiska teorier för att kunna förstå detta.

Mycket nöjd med studierna

Så här långt tycker Angela att studierna i folkhälsovetenskap har motsvarat hennes förväntningar med råge.

– Här får du verkligen en stor bild av verkligheten och hur alla olika delar är som pusselbitar och hur det hela hänger ihop.

Efter kandidatexamen sommaren 2025 planerar Angela fortsätta att fortsätta med en master i global hälsa, antingen på Karolinska Institutet eller på Uppsala universitet. Därefter funderar hon på en forskarutbildning vid University College London där man kombinerar folkhälsovetenskap och neurologi.

– Jag är superintresserad av neurovetenskap.

Vid sidan av studierna jobbar Angela extra i expeditionen på Stockholms universitets studentkår. Hon är också verksam som studentambassadör.

– Det handlar om att vara med på SACO-mässan och besök på gymnasieskolor där jag berättar om utbildningen jag går. Det är jätteroligt.

Tips till studenter som är intresserade av folkhälsovetenskap

Hon har några tips som hon gärna skickar med till gymnasieelever som funderar på att läsa folkhälsovetenskap.

– Om du känner dig osäker, fundera över vad är som du kommer att få av programmet, men tänk samtidigt efter vad du kommer att ge under studierna och efter du har gått programmet. Det ger dig mycket mer än ett diplom i slutet av programmet, det ger dig kunskaper du sedan kommer att förmedla till samhället när du börjar jobba. Det kommer att utveckla dig som person och förstå att du inte bara är en individ, du är också en spegel av och en del av samhället i stort.

Håkan Soold