Johanna Garefelt (foto: privat)

Torsdagen 10 november kl. 13:00 försvarar Johanna Garefelt sin doktorsavhandling för en examen som Filosofie doktor vid Stockholms universitet (disputationen sker på engelska).

Plats

Lärosal 32, Hus 4 (ingång Greta Arwidssons väg 14) samt online via Zoom.

Ladda ner avhandlingen från DiVA (Academic Archive On-line)

Länk till Zoom Webinar:

https://stockholmuniversity.zoom.us/j/62909381389

Opponent

Docent Christian Benedict, Institutionen för farmaceutisk vetenskap, Uppsala universitet

Handledare

Huvudhandledare: Docent Loretta Platts, Stressforskningsinstitutet vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Bihandledare: Professor Hugo Westerlund och Professor Göran Kecklund, Stressforskningsinstitutet vid  Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Sammanfattning

Arbete kan påverka sömnen både genom att minska tiden för återhämtning, och genom att arbetsrelaterad stress kan ge en försämrad sömnkvalitet. Sömnstörningar kan i sig minska motståndskraften mot stress, vilket riskerar att skapa en negativ spiral mellan arbete och sömn. Evidensen kring hur arbete, stress och sömn påverkar varandra över tid är bristfällig. Framför allt saknas studier om hur sömn kan påverka arbete samt större studier med objektiva sömnmått.

Avhandlingens syfte är därför att studera hur arbete, stress och sömn relaterar till varandra över tid, och effekternas riktning, där sömn mäts både med objektiva och självrapporterade mått.

I de två första studierna användes Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH) med självskattade mätningar vartannat år. Genom strukturell ekvationsmodellering (SEM) analyserade vi riktning av effekter mellan arbetsrelaterade faktorer (krav, kontroll, socialt stöd, stress, fysisk arbetsmiljö och arbetstider) och sömn över två år. I de två senare studierna användes data från den svenska Pensioneringsstudien, i vilken vi följt människor i övergången från arbete till pension och mätt deras sömn, arbetsrelaterade faktorer och hälsa. För att analysera hur arbete påverkade sömnlängd och sömnkvalitet använde vi oss av flernivåmodellering där vi jämförde deltagarna med sig själva, innan och efter pensionering.

Vi fann att krav, kontroll, socialt stöd och upplevd stress var kopplat till självskattad sömnkvalitet över tid, och vice versa. Arbete kunde också kopplas till tidigare uppstigande och 30 minuters kortare sömn per natt. Förbättringarna i självskattad sömnkvalitet efter pension kunde dock inte observeras i närmast jämförbara sömnmått mätt med aktigrafi.

Avhandlingen visar på hur arbete, stress och sömn kan skapa en negativ spiral. I ljuset av detta skulle insatser mot sömnproblem kunna leda till en bättre upplevelse av arbetsmiljön. Samtidigt skulle åtgärder för ökad flexibilitet och minskad stress på arbetet kunna öka sömnlängden och förbättra sömnkvaliteten och hälsan – och därmed bidra till ett anständigt och hållbart arbetsliv.