Förlust av förälder ökar risken för utskrivning av antidepressiva läkemedel
När en förälder går bort finns det en ökad risk att barnet börjar ta antidepressiv medicin, i synnerhet under det första året efter dödsfallet. Det är huvudresultatet av en studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, i samarbete med forskare från Kanada och USA. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine.
Forskarna använde registerdata innehållande individer i åldern 7–24 år födda i Sverige 1992–1999. De gjorde matchade jämförelser mellan barn som förlorat en förälder och de som inte hade det. Resultaten visar att de barn som förlorat en förälder löper en högre risk att börja ta antidepressiva. Barn som förlorat sin pappa löper 48 procent högre risk att börja ta antidepressiva läkemedel och bland de som förlorat sin mamma är risken 33 procent högre.
– Risken är inte densamma över tid. Den är högst under det första året efter förälderns död. Sedan minskar risken under de kommande två till tre åren, men är ändå förhöjd i upp till 12 år efter dödsfallet, säger Can Liu. Hon är forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och studiens förstaförfattare.
Den efterlevande förälderns psykiska hälsa viktig för barnet
Resultaten visar att den efterlevande förälderns psykiska hälsa spelar en viktig roll för barn som förlorat en förälder. Dessa resultat kan vara användbara för personer som arbetar med sörjande familjer, till exempel hälso- och sjukvårdspersonal samt socialtjänst, konstaterar Can Liu.
– Det är viktigt att identifiera och ta itu med de saker som kan göra saker svårare för sörjande familjer, såsom befintliga psykiska problem hos de efterlevande föräldrarna. Genom att hjälpa de efterlevande föräldrarna att hantera sina egna psykiska problem, förbättra kommunikationen mellan föräldern och barnet och främja positivt föräldraskap, kan vi bidra till att minska negativa hälsokonsekvenser bland barn som förlorat en förälder, säger hon.
Dessa resultat kan vara användbara för personer som arbetar med sörjande familjer.
Denna studie stöder resultaten från en tidigare studie gjord i Danmark som fann en hög risk att använda antidepressiva läkemedel inom två år efter en förälders död, enligt Can Liu.
Artikeln Parental death and initiation of antidepressant treatment in surviving children and youth: a national register-based matched cohort study är publicerad i forskningstidskriften eClinicalMedicine.
Studien genomfördes som en del av projektet Ett livsloppsperspektiv på sorg i barndomen och hälsoproblem i vuxen ålder. Ett projekt under ledning av Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
Nytt projekt om förluster under Corona-pandemin
I ett nytt projekt, Förlust av anhörig och psykisk ohälsa under Corona pandemin: En flermetodologisk ansats, studerar Liu och hennes forskarkollegor hur förlusten av en älskad under pandemin påverkar unga människor och människor i andra åldersgrupper. Detta projekt leds också det av professor Mikael Rostila.
– Vi vill förstå sorgens konsekvenser och hitta sätt att stödja familjer som går igenom en sådan svår tid under en samhällskris som Coronapandemin, säger Can Liu.
Håkan Soold
Forskningsmetoden
Med hjälp av svenska folkregisterdata jämförde forskarna en grupp barn som upplevt att ha förlorat en förälder med en grupp barn som inte hade gjort det. De matchade ett sörjande barn med fem barn som var lika när det gäller ålder, kön, födelseår, födelseordning och bostadsort. Forskarna följde båda grupperna från det att det sörjande barnets förälder dog tills de började ta antidepressiva läkemedel, gick bort, flyttade till en annan plats eller till slutet av 2017, beroende på vilket som inträffade först. De tittade på risken att börja ta antidepressiva läkemedel hos de sörjande barnen jämfört med de icke-sörjande barnen över tid. De tittade också på olika faktorer som ålder, kön och den psykiska vård som föräldrarna fick.
Forskarna använde så kallade flexibla parametriska överlevnadsmodeller för att uppskatta de tidsvarierande riskkvoterna (HRs) över tid efter dödsfallet, med justering för individuella och föräldrars faktorer. En form av utvärdering som tidigare studier inte har gjort.
Senast uppdaterad: 27 juni 2023
Sidansvarig: Institutionen för folkhälsovetenskap