Foto: Ruskpp Ruskpp/Mostphotos

– Migranters hälsa påverkas av förhållanden i ursprungslandet, själva migrationen samt i destinationslandet. Levnadsvanor som har etablerats innan migrationen, såsom rökning, alkoholkonsumtion samt kost och motion, kan gradvis förändras allt eftersom migranter etablerar sig i det nya landet, säger Olof Östergren, forskare på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Det finns en svårighet att analysera betydelsen av både ursprungs- och destinationsland, eftersom de flesta forskningsdata endast täcker ett land, konstaterar han. Men i den här nya studien följer forskarna hälsan hos finska migranter i Sverige i förhållande till befolkningen i båda länderna. Med hjälp av registerdata i båda länderna matchas migranterna mot personer i både Sverige och Finland av samma kön och ålder och som lever under samma sociala och ekonomiska villkor.

Finskfödda män har gradvis bättre hälsa

Olof Östergren, forskare på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Foto: Institutionen för folkhälsovetenskap/Stockholms universitet

Forskarna har undersökt dödlighet orsakad av alkohol, rökning och hjärt-kärlsjukdomar bland finska migranter i Sverige, jämfört med den finska befolkningen respektive den svenska befolkningen. Resultaten visar att bland finska manliga migranter är det färre som dör av dessa orsaker jämfört med finska män. Den totala dödligheten är cirka 16 procent högre bland män i Finland. Däremot är dödligheten hos gruppen nära 30 procent högre än den bland svenska män. Men över tid närmar sig dödlighetsriskerna den svenska befolkningen.

– Våra resultat visar att finskfödda män som lever i Sverige har gradvis bättre hälsa och liknar svenska män mer och mer vad gäller risken att dö av orsaker relaterade till alkohol och rökning samt hjärt-kärlsjukdomar, säger Olof Östergren.

Migranters hälsa påverkas av förhållanden i ursprungslandet, själva migrationen samt i destinationslandet. 

Bland kvinnor är skillnaderna generellt sett mindre. När det gäller sammansättningen av hälsoproblem bland finska kvinnor som lever i Sverige ligger de närmare svenska kvinnor än finska kvinnor i Finland.

– I likhet med svenskfödda kvinnor löper de en högre risk att dö av rökningsrelaterade orsaker men lägre risk att dö av orsaker relaterade till alkohol jämfört med finskfödda kvinnor i Finland. Risken att dö av rökningsrelaterade orsaker är högre bland migranter som varit i Sverige under längre tid, säger Olof Östergren.

Bör få konsekvenser för åtgärder riktade mot migranter

Studien visar vidare att risken för finska migranter att dö i hjärt-kärl-sjukdomar är något högre, närmare risken i Finland, bland de som bor i områden där många andra finskfödda migranter bor. 

– Resultaten tyder på att migranter anpassar sina levnadsvanor till det nya landet. Något som kan vara antingen bra eller dåligt för hälsan beroende på hur levnadsvanorna ser ut i ursprungslandet och destinationslandet.

De finska migranterna utgör en av de största migrantgrupperna i Sverige – år 2021 bodde drygt 120 000 finskfödda personer i landet. Dessutom har de varit här under så lång tid (en stor del kom under 1960- och 70-talet). Det ger möjligheter att studera långsiktiga processer som påverkar migranters hälsa. Andra migrantgrupper i Sverige är förhållandevis nya i landet och är dessutom unga och lider således av färre hälsoproblem, konstaterar Olof Östergren.

– Studier av finska migranter kan ge en fingervisning om vilka faktorer kan visa sig viktiga för andra migrantgrupper i framtiden, säger han.

Det faktum att både ursprungslandet och destinationen visar sig vara viktiga för migranters hälsa får konsekvenser för vad som kan göras ur ett folkhälsoperspektiv, enligt Olof Östergren.

– Hälsofrämjande åtgärder som riktas mot migranter bör anpassas till mångfalden inom gruppen, säger han.

Håkan Soold